SOS-sköterska frikänns i hovrätten

Uppdaterad
Publicerad

Även med den nya brottsrubriceringen ”framkallande av fara för annan” frias SOS Alarm-sjuksköterskan från brott.

Emil Linnell ringde upprepade gånger till SOS Alarm och vädjade om ambulans, men fick ingen. Han dog av brusten mjälte.

SOS-sjuksköterskan åtalades för grovt vållande till annans död med friades av Stockholms tingsrätt som ansåg att det inte gick att bevisa att Emil Linnell skulle ha överlevt om han fått ambulanssjukvård.

Kritik mot SOS Alarm

När hovrätten tog ställning i skuldfrågan var brottsrubriceringen justerad. Om rätten inte dömde den nu 53-årige sjuksköterskan för grovt vållande till annans död ville åklagaren att han skulle dömas för framkallande av fara för annan.

SOS Alarm-sköterskan frias nu alltså även från det brottet.

Går inte att bevisa

När det gäller vållande till annans död resonerar Svea hovrätt precis som tingsrätten. Det går inte att bevisa att sjuksköterskans agerande orsakat dödsfallet och att Emil Linnell skulle ha överlevt om han fått ambulans.

Det går inte heller att bevisa framkallande av fara för annan enligt hovrätten. Händelseförloppet kan ha varit hastigt och sjuksköterskan bedöms därför inte ha kunnat avvärja ”den livsfarliga situation som den sedermera avlidne befann sig i”, skriver hovrätten i domen.

Var oaktsam

Även hovrätten slår fast att SOS-sjuksköterskan varit oaktsam. Men eftersom det inte går att fastslå att Emil Linnell hade överlevt om sjuksköterskan skickat ambulans direkt går det inte heller att bevisa att oaktsamheten vållade hans död.

Samma resonemang gäller framkallande av fara för annan. I domen står:

”Om livsfaran skulle ha uteblivit om NN hade handlat med tillräcklig aktsamhet har hans oaktsamhet varit relevant för livsfaran. Omvänt saknar hans oaktsamhet relevans om livsfaran i det närmaste oförändrad skulle ha inträffat även om han betett sig aktsamt”.

Så trots att hovrätten slår fast att sköterskan borde ha gett Emil Linnells samtal prioritet ett, och trots att rätten bedömer hans agerande som grov oaktsamhet, kan han inte dömas för brottet. Detta eftersom det inte går att bevisa att livsfaran kunde undvikas genom att sköterskan fattade rätt beslut och skickade en ambulans.

Befann sig troligen i chock

Den medicinska utredningen har visat att ”Emil Linnells mjälte sannolikt redan hade spruckit under samtalen med SOS Alarm” och att han förmodligen befann sig i chock. Linnell kan till och med att ha dött under det sista samtalet, en kvart efter att han ringde SOS första gången.

När en jourläkare ringde Linnell, ungefär fem minuter efter det sista SOS-samtalet, svarade han inte.

Svårt förstå friandet

För en lekman kan det vara svårt att förstå hur både tingsrätten och hovrätten kan säga att SOS-sjuksköterskan gjorde fel och ändå fria honom.

Lennart Strinäs, chefsrådman vid Malmö tingsrätt, förklarar juridiken:

– Brotten innehåller två led. Det räcker inte att åklagaren lyckas bevisa att en person har varit grovt oaktsam. Åklagaren måste också bevisa att det är just den oaktsamheten som har orsakat någon annans död eller utsatt någon annan för livsfara. Lyckas åklagaren inte bevisa det ska åtalet ogillas.

Dessutom gäller beviskravet ”ställt utom rimligt tvivel”.

– Lyckas åklagaren inte bevisa led nummer två betyder det som regel att man inte kan utesluta att personen hade dött oavsett om den åtalade hade agerat oaktsamt eller inte, säger Lennart Strinäs.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kritik mot SOS Alarm

Mer i ämnet