Var femte hushåll i Storstockholm räknas nu som trångbott. Men nu när även personer med hög inkomst i innerstan klämmer ihop sig på en allt mindre yta, kallas det för något annat än trångboddhet.

– Det är i ytterstan man beskrivs som trångbodd. Det förknippas med en jobbig boendesituation där man t ex har svårt att hålla bostaden ren. I innerstan pratar man inte ens om trångboddhet, utan kallar det för mikrohem eller compact living istället, säger Helen Ekstam som är bostadsforskare vid Uppsala universitet.

”Smarta och kreativa lösningar”

Den här trenden syns bland annat i inredningsmagasinens artiklar, där ordet trångboddhet kopplas samman med smarta och kreativa lösningar.

– Eftersom trångboddhet till viss del fortfarande förknippas med sociala problem så känner många ett behov av att säga att det inte är något problem att bo trångt. Man trycker i stället på att man har hittat en ny häftig boendeform, säger Helen Ekman.

Skapar stereotyper

Att det är bostadsområdet som avgör om man ses som sunkigt trångbodd eller har ett smart mikrohem får konsekvenser, menar Helen Ekman.

– Vi matas med stereotyper som påverkar vårt oss. Man ses som ”kompetent” när man bor trångt i innerstan, medan bilden av en utrikes född i ytterområdena blir en helt annan.