Det har blivit en följetong under de senaste åren – landstinget direktupphandlar tjänster i strid mot lagen om offentlig upphandling och tvingas betala miljonböter.
Nu visar det sig att förvaltningsrättens dom förra veckan, då Stockholms läns landsting (SLL) dömdes att betala tio miljoner kronor i så kallad upphandlingsskadeavgift, inte var den enda domen där landstinget tvingas betala maxstraffet.
I början av 2016 gjordes ytterligare en direktupphandling, med ett annat bolag, inom röntgenvård inom primärvård, äldrevård, psykiatri och hos specialistläkare. Även den direktupphandlingen var otillåten slår förvaltningsrätten fast och delar ut ytterligare tio miljoner i böter.
37 miljoner i böter
Med förra veckans 20 miljoner så har landstinget dömts att betala runt 37 miljoner kronor i upphandlingsböter de senaste fyra åren.
– Båda de här domarna visar på vikten att vi ändrar våra upphandlingsrutiner. Otillåtna direktupphandlingar ska inte inte förekomma i landstinget. Det är verkligen en felanvändning av våra pengar, de ska gå till sjukvård, inte upphandlingsböter, säger Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd.
Finns det fler upphandlingar där ni kan dömas av förvaltningsrätten?
– Det finns en mindre sak som rör Folktandvården, i övrigt känner vi inte till några tidigare upphandlingar som ligger i förvaltningsrätten. När det gäller framtiden ska vi inte ha några fler otillåtna direktupphandlingar. Det finns alltid sätt att genomföra upphandlingar inom lagstiftningens ram.
S: Ineffektivitet och inkompetens
Socialdemokraternas oppositionslandstingsråd Erika Ullberg säger att de otillåtna direktupphandlingarna fått till följd att skattebetalarnas pengar runnit iväg till annat än sjukvården och personalen som jobbar inom vården.
– Vårdens pengar ska gå till vård. Inte till alliansens dåliga upphandlingar och dryga böter. Det har varit oerhört många misskötta upphandlingar och landstingsmoderaterna uppvisar ineffektivitet och inkompetens gång på gång, säger Erika Ullberg (S).
Bristande planering
Varför landstinget har brutit mot lagen flera gånger de senaste åren har det funnits olika svar på. Landstinget har bland annat hänvisat till lagens skrivelser om ”synnerliga skäl” och menat att det varit nödvändigt att förlänga avtalen för att inte riskera att sakna vårdutbud under en viss tid och därmed riskera patientsäkerheten.
Man har också sagt att man inte hunnit med, eller tvingats prioritera annat, bland annat för att Nya Karolinska tagit mycket tid och resurser.
Men de här skälen har förvaltningsrätten inte accepterat, särskilt när det enligt förvaltningsrätten är landstingets egen bristande planering som gjort att man inte hunnit med en konkurrensutsatt upphandling.
”I målet har framkommit att SLL i vart fall i sedan 2008, när huvudavtalet ingicks, har känt till att avtalet löpte ut senast i december 2015. Det fanns därmed god tid för SLL att planera och genomföra en upphandling av de aktuella tjänsterna”, skriver förvaltningsrätten.