I industriområdet i Boländerna ligger den landstingsdrivna mottagningen Cosmos som vänder sig till nyanlända.

– Här erbjuds de en frivillig hälsoundersökning där vi undersöker både fysisk och psykisk hälsa. Vi har tolkar på plats och en viktig uppgift är att vi informerar om hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar, berättar sjuksköterskan Eleonor Arén.

Under våren genomförde de en så kallad screening av de ensamkommande barn och ungdomar som kom till mottagningen.

– Vi upptäckte att 80 procent led av posttraumatiska stressymptom som hjärtklappning, mardrömmar och flashbacks, förklarar Linda Karlsson som även hon är sjuksköterska.

”Man kan tro att man blivit galen”

Att många ensamkommande lider av posttraumatiska stressymptom är inte överraskande, menar Eleonor Arén.

– En av våra viktigaste uppgifter på Cosmos är att berätta för ungdomarna att det är helt normalt att de, efter vad de gått igenom, har de här symptomen. När man får en flashback som dyker upp som en film i huvudet och man inte kan ta sig ur den, då kan man annars tro att man har blivit galen.

– Vi uppmärksammade på hälsoundersökningarna att många har olika former av stresssymtom. De beslutades att starta ett pilotprojekt via Regionförbundet med Anna Sarkadi som initiativtagare.

Flera andra enheter deltar i det här pilotprojektet, som Röda korset, Lysa-enheten och kommunala hvb-hem.

Tips och trix för att klara vardagen

De kallar ungdomsgrupperna för en patientutbildning och Eleonor Arén betonar att det inte är frågan om terapi.

– Nej, de här fem träffarna syftar till att lära ungdomarna hur de ska kunna hantera sina symptom och på så sätt kunna ta hand om sig bättre. Vi försöker helt enkelt ge dem tips och trix.

Vad kan de handla om?

– Exempelvis får de rita sina mardrömmar, och sen rita dem igen med ett annat positivare slut. Det blir ett sätt att ta kontroll, säger Lina Karlsson.

– Vi jobbar även mycket med andning och avslappning, fyller Eleonor Arén i.

Förstå sin egen kropp

Sjuksköterskorna berättar att metoden som används i grupperna är norsk och att den använts med framgång på flera håll i Europa. Nu hoppas man att den ska kunna hjälpa även asylsökande ungdomar i Uppsala.

– En viktig del är att förklara hur kroppen fungerar rent fysiologiskt efter att ha varit med om ett trauma. Det kan handla om hjärtklappning, stresspåslag och smärta. Om man vet varför kroppen reagerar på det här sättet blir det lättare att lära sig hantera det, berättar Linda Karlsson.

Väntan gör symptomen värre

Många av de som söker vård på Cosmos vet inte om de kommer att få stanna i Sverige eller inte, och det är något som gör vårdens uppgift svårare.

– Man kan se det som ett dubbelt trauma. Först har man varit med om många händelser som gör att man har de här symptomen, och sedan den här osäkra väntan på uppehållstillstånd. Vi vet alla hur det känns att vänta på något, och de här människorna väntar på något livsavgörande, säger Eleonor Arén.

För att må bättre i en sådan situation spelar sysselsättning en stor roll.

– Rutiner är viktiga, att man äter ordentligt och rör på sig, men även att man har någon form av aktivitet att gå till, som skola, språkcafé eller liknande.

Men för många kan situationen kännas oerhört tuff berättar Eleonor Arén.

– En kvinna sa till mig att ”den bästa medicinen vore fyra sista siffror till mitt personnummer” och så är det ju.