– Man ser ganska tydliga mönster i vad folk svarar när man frågar dem vad de tycker om i en vardagsmiljö. Oftast är det gröna platser, särskilt runt hemmet eller en park i staden dit man lätt kan ta sig, säger Terry Hartig professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet.

Inlärt beteende

När Knivsta kommun lät kommuninvånarna markera sina favoritplatser på en digital karta, hamnade en stor del av de gröna, positiva markeringarna i grönområden som till exempel sjön Valloxen.

Att uppskatta naturområden och grönska är Knivstaborna inte ensamma om. Enligt Terry Hartig ser det ungefär likadant ut i många olika länder, men särskilt i länder där en stor del av befolkningen bor i städer.

Vad är det med grönska som får oss att må bra?

– Det är oerhört mycket inlärning. Nuförtiden är det väldigt få människor som arbetar i yrken placerade ute i naturen, som till exempel skogsbruk eller jordbruk. När folk nuförtiden går till naturen går de ifrån någonting. Så det är inte naturen i sig som skapar välbefinnande, utan förflyttningen mellan något annat och naturen.

Den ”goda” naturen

Enligt Knivsta kommuns interaktiva karta är några av kommunens mest populära områden Gredelby hagar och området vid sjön Valloxen.

– Det är den goda naturen folk tycker om. Det är inte den naturen som är hotfull eller skrämmande. Ganska få människor skulle påpeka att de gillar en myrmark med mycket mygg till exempel, säger Terry Hartig.

Efterlyser kritisk diskussion

Terry Hartig anser att den sortens undersökning som Knivsta kommun just nu genomför kan vara ett bra sätt att ta reda på vad invånarna värdesätter, och lyfta frågan om hur viktig naturen är för vårt välbefinnande. Samtidigt efterlyser han en mer kritisk diskussion om vad vi menar med ”natur”.

– När så många bor i städer finns det en risk för att det inte kommer finnas politiskt stöd för att bevara den vilda naturen. Är vi till exempel beredda att bevara den natur som inte är till någon direkt nytta? Den natur som inte bara är trevlig utan som kanske biter tillbaka?