Snöis på Mälaren, så kan det också se ut. Till höger ”isoraklet”, Bengt Stridh. Foto: Bengt Stridh

De bitande svaren från ”isoraklet”

Uppdaterad
Publicerad

Nu kommer nya uppgifter om isfenomenet på Långsjön. SVT Nyheter har pratat med ett ”isorakel” från Västerås, som ger SVT:s meteorologer bakläxa när der gäller isbildning.

De spektakulära formerna på Långsjön som SVT Nyheter Uppsala rapporterat om har väckt uppmärksamhet. Många har läst, tyckt till och beslutat sig för att se med egna ögon. Bengt Stridh från Västerås skickade ett e-brev till redaktionen. Så här står det:

”Det är det vi kallar snöis man ser på bilden. Det har snöat i öppet vatten och då har snön i detta fall lagt sig i mjuka slingor i det öppna vattnet under inverkan av vind och vågor. Snön fryser sedan in i kärnis (som är genomskinlig, men eftersom det är mörkt under isen utan ljusreflektion mot botten i denna sjö ser kärnisen ut att vara svart) och man får detta svartvita tjusiga mönster.”

Sågar meteorologteori

Den förklaringen till mönstret i isen gav inte SVT:s meteorologer som trodde på att underströmmar format slingorna på Långsjön.

– Det känns långsökt, säger Bengt Stridh.

Men hur kan du veta det här – varför ska vi tro dig?

Det blir tyst för någon sekund, sen harklar sig Bengt Stridh lite och säger:

– Jag har åkt skridskor sen 1989, har varit israpportör i föreningen Långfärdsskidskor i Västerås sedan 1999. Färdledare har jag varit sedan 1992.

Hur många timmar tillbringat på isen?

– 20-30 dagar per säsong i nästan 30 år. Så det blir väl en 500 åkdagar på is och några tusen timmar.

Du är ju Västerås isorakel!

– Iskunskapskursen har hållits av mig föreningen sen 2002, säger Bengt Stridh och skrattar.

Snöis – inte så ovanligt

Något isfenomen på Långsjön vet han inte om han kan hålla med om. Snöis, som vi nu lärt oss att det kallas, är ganska vanligt, enligt Bengt Stridh.

– Men så här snygg is som på Långsjön är det sällan man ser, det krävs speciella förutsättningar.

Det måste till en lagom mängd snö som driver runt på ett lagom mjukt sätt.

Lite fascinerande är det allt ändå.

– Det var väldigt fina bilder.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.