Uppsala

Det finns flera orsaker till att vi drabbas av matförgiftning. Beroende på vad som är källan kan vi även drabbas olika hårt. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Detta ger flest och värst fall av matförgiftning

Uppdaterad
Publicerad

En halv miljon svenskar drabbas av matförgiftning varje år. Nu har Livsmedelsverket tagit reda på vilka bakterier, parasiter och virus i livsmedel som orsakar mest och den värsta sorten matförgiftningar i Sverige.

I den aktuella rapporten har Livsmedelsverket tagit reda på vad som orsakar flest fall av matförgiftning, och vad som gör oss mest sjuka.

– Just matförgiftning är ett ganska stort problem. Det är många som blir sjuka och flera får allvarliga sjukdomsfall, säger Jakob Ottoson, riskvärderare på Livsmedelsverket.

Vanligaste smittan är norovirusinfektioner, mera känd som vinterkräksjukan. 168 000 svenskar drabbas varje år av denna infektion via livsmedel, skriver Livsmedelsverket.

Näst vanligast är toxinbildande bakterier, med drygt 57 000 fall. Jakob Ottoson beskriver den som en ”klassisk matförgiftning”.

– Det är den typen vi kan få av en dålig buffé, eller av mat som har stått framme för länge, säger han.

Blodig diarré

Bakterien campylobacter orsakar överlägset mest lidande hos befolkningen och finns i kycklingkött.

– Den kan ge en långvarig sjukdom och man kan få blodiga diarréer. En liten del drabbas även av nervsjukdomar och annat, säger Jakob Ottoson.

Även bland de med värst symptom hittar vi vinterkräksjukan på andra plats.

Rapporten är den första av två rapporter. Den andra släpps 2020 ska utreda vilka grupper av livsmedel som sprider mest smitta.

De är de vanligaste och värsta källorna

Dessa är de vanligaste orsakerna till matförgiftning via livsmedel (antal smittotillfällen 2018 inom parantes)

1. Norovirus

2. Toxinbildande bakterier

3. Campylobacter

4. Salmonella

Sjukdomsbördan baserat på allvarligast symptom

1. Campylobacter

2. Norovirus

3. Stec/Ehec

4. Listeria

Sjukdomsbörda mäts i DALY

DALY (Disability Adjusted Life Years) används för att beräkna hur stor hälsobördan blir på befolkningen. Man mäter förlorad tid per år i en population.

Rapporten är den första delen av två. Del två, som beräknas var färdig 2020, ska utreda vilka grupper av livsmedel som sprider mest smitta.

De som har blivit sjuka av vatten, eller utomlands, har inte inkluderats i rapporten.

Källa: Livsmedelsverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.