Månaden före sommarlovet för två år sedan ringde polisen hem till familjerna. I beslagtaget material som ska ha tillhört en vikarie på skolan hade tekniker funnit bilder som föräldrarna behövde komma in till polishuset för att titta på.
En av dem ska ha visat Marias dotter i korta shorts, i smyg fotat under ett bord.
En annan ska ha föreställt Malins dotter, stående i handduk i flickornas omklädningsrum i samband med en gympalektion.
På andra fotografier såg föräldrarna barnens lågstadiekompisar i olika situationer.
– Som mamma blev jag först otroligt arg, sen otroligt ledsen för min dotters skull eftersom hon alltid känt sig så trygg i skolan. Att det skulle förstöras, säger Malin.
Misstänks för flera sexbrott
Polisen hade dessförinnan gripit en man i 25-årsåldern som arbetade som vikarie på skolan. Några dagar senare häktades han på sannolika skäl misstänkt för grovt barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering samt kränkande fotografering.
Efter 1,5 månad släpptes mannen, som är tidigare ostraffad, med misstankarna kvarstående. För frivården har han erkänt delar av det han är misstänkt för, däribland innehav och spridning av barnpornografi – men sagt att det ”inte varit kopplat till arbetet med barnen på något sätt och att han hållit isär intresset från det”.
– Med hänsyn till förundersökningssekretess vill jag inte gå in på vad han har för inställning till misstankarna, säger hans advokat Kronje Samuelsson.
Undrar vad som är viktigare
I och med den misstänkte mannens yrke fick utredningen, som växte till att tio barn tros ha utsatts för brott, stor uppmärksamhet i medier. Sedan blev det locket på – och nu två år senare vädjar familjerna om att förundersökningen ska bli klar så att de kan blicka framåt.
– Min dotter går fortfarande hos psykolog, hon vågar inte gå och handla själv och har sömnproblem, säger Maria och frågar sig:
– Vad är det som gör att annat prioriteras före de här barnen? Varför händer inget?
”Tvungna att prioritera annat”
Chefsåklagare Ingrid Isgren beklagar att utredningen med råge överskridit den 90-dagarsfrist som finns när ärenden rör unga brottsoffer.
– Det är jättetråkigt, men vi har varit tvungna att prioritera annat. Nu hoppas jag verkligen att det här inte ska dra ut mer på tiden utan att vi ska försöka nå ett avslut framåt sommaren, säger hon.
I klippet ovan berättar mammorna Malin och Maria, som egentligen heter någonting annat, om döttrarna och ovissheten.