SLU-kollegorna Lars Bergström och Maria Wivstad har länge diskuterat fördelar och nackdelar kopplat till ekologisk odling. Foto: SVT

Forskare tvistar om ekoodling: ”Går inte ihop”

Publicerad

Samtidigt som Uppsala kommun storsatsar på ekologiskt livsmedel går åsikterna isär om ekoodling på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– Skördarna blir mindre samtidigt som världen har livsmedelsunderskott, säger professor Lars Bergström.

Till år 2023 ska allt inköpt livsmedel i Uppsala kommuns verksamheter vara ekologiskt. Medan kökschefer ställer sig positiva till målet höjer forskare vid SLU på ögonbrynen.

Läs mer: Ekologiska målet får miljontillskott

Lars Bergström är professor vid institutionen mark- och miljö på SLU och har vid ett flertal tillfällen under 2000-talet skrivit debattartiklar där han, tillsammans med andra forskarkollegor, argumenterar emot ekologisk odling.

Varför är ekologisk odling en dålig idé?

– Vi får lägre skördar och i ett läge där vi har ett livsmedelsunderskott i världen så går det inte ihop för mig. Klimatet blir inte bättre och vi får inte hälsosammare livsmedel, säger professorn.

Men att undvika bekämpningsmedel, är inte det bra?

Ja, på den punkten kan man se en fördel med ekologisk odling. Men sett till vatten och miljö, som är mitt område, ska vi ha klart för oss att halterna är otroligt låga så det har inga hälsoeffekter om vi dricker det vattnet.

Tillsammans med kollegor menar Lars Bergström att vissa skördar kan bli 30 till 60 procent mindre med ekologisk odling.

Debattartiklarna har inte stått oemotsagda. Maria Wivstad, föreståndare för institutionen växtproduktionsekologi, har deltagit i debatten och förespråkar ekologisk odling.

– Det stämmer att skördarna blir mindre, men man får snarare fråga sig vilken som är den hållbara framtida skördenivån där vi både får tillräckligt med mat samtidigt som vi tar hänsyn till vår hälsa och hur våra djur har det, säger Maria Wivstad.

Vilka är fördelarna med ekologisk odling?

– Att man driver ett jordbruk utan kemikalier, som generellt är ett globalt problem.

Hur ser du på polariseringen i frågan?

Det är ingen ovanlighet att man i forskarvärlden har olika syn på saker och ting. Det handlar inte om olika fakta utan att man bedömer fakta på olika sätt. Men jag tycker inte att någon tjänar på att man målar ekologisk odling och konventionell odling i så svartvita färger. Orsaken till att vi har olika syn är att vi tittar på olika aspekter.

Hur menar du?

– Att jämföra olika sätt att producera livsmedel är komplicerat. Det handlar om djurens välfärd, klimatet eller gifter. Och det är skillnad om man pratar om griskött eller äpplen. Så det blir svårförståeligt för gemene man, men man behöver se den dynamik inom vilken jordbruket utvecklas.

Vad är det för dynamik?

– Jag ser inte ekologisk odling som något statiskt, för vi vet inte hur ett perfekt jordbruk ska se ut på lång sikt. Utan vi behöver utveckla olika typer av jordbruk.

Vad är ekologisk mat?

I den ekologiska odlingen får man inte använda konstgödsel och syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. Vissa naturligt förekommande ämnen får dock användas som bekämpningsmedel, till exempel spinosad, pyretriner och svavel. Fodret till djuren ska vara ekologiskt och till största delen odlat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vara utomhus och får utlopp för sina naturliga beteenden.

Läkemedel för djur, som antibiotika, ska användas med stor försiktighet. Om ett djur behandlas med läkemedel förlängs karenstiden innan djuret får slaktas.

Man får inte använda genetiskt modifierade organismer. Bestrålning är inte heller tillåten. Ett fåtal tillsatser får användas.

Källa: Livsmedelsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.