I Norge har forskare skapat försöksplanteringar med många olika sorter av rödgranar, som sedan bedöms och utvärderas utifrån olika egenskaper. Forskarna tar sticklingar från de granvarianter som fått högst betyg och använder sticklingarna för att få fram mer av just de granarna.

Bättre fröer

Martin Pettersson har tidigare arbetat vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och skrev sin doktorsavhandling om sjukdomar som kan drabba julgranar. Nu arbetar han i Norge i ett pilotprojekt för att se om det finns sorter av rödgran som behåller barren längre.

– Om vi skulle hitta en större skillnad, att en viss typ eller familj av gran håller barren mycket bättre, så kommer vi välja ut den och i framtiden få granar som barrar lite mindre, säger Martin Pettersson.

Grenar från rödgran

I experiment klipper forskarna av grenar från olika varianter av rödgranar, som sedan tas in och ställs torrt. Sedan mäter man under flera dagar hur mycket grenen barrar.

– Man tar grenen och stryker lite lätt med fingrarna och så ser man när det börjar barra. Och så har man en skala där man bockar av hur pass många procent som ramlar av. Och så gör man detta dag fyra, sex, åtta, tio och så vidare, säger Martin Pettersson.

Kommer ta många år

I Danmark och USA har man tidigare undersökt vilken sort av kungsgran som behåller barren längst. Än så länge har ingen undersökt om det finns skillnader i barrhållande förmåga mellan olika sorter av rödgran.

Men det kommer att dröja innan vi kan ta med oss en julgran hem som inte börjar barra redan dan före dopparedan, tror Martin Pettersson.

– Som snabbast kan det säkert ta tio till tjugo år. Det är fortfarande skog och träd vi håller på med så omloppstiden är ganska lång.