Familjen har rätt till totalt 60.000 kronor – 20.000 per familjemedlem – i skadestånd från landstinget, enligt domen. Hovrätten ändrar därmed tingsrättens dom.
Även hovrätten kommer fram till att landstingets anställda har röjt sekretessbelagda uppgifter och gjort sig skyldiga till brott mot tystnadsplikt. Men till skillnad från tingsrätten anser hovrätten inte att bestämmelserna om meddelarfrihet hindrar landstinget från att bli skadeståndsskyldigt.
Ansvaret för att sekretessen brutits ligger på arbetsgivaren, alltså landstinget.
Familjen får dock mycket mindre skadestånd än de begärt. De tre anhöriga ville ha 125.000 kronor var. Landstinget ska ersätta familjen för deras rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten.
Dottern: Euforisk känsla
– Det var en euforisk känsla när vi fick höra att vi vunnit, en stor lättnad. Benen bar inte riktigt, säger Sanna Engström, dotter till mannen som filmades.
Att summan blev mindre än de begärt spelar ingen roll. Själva domen är viktigast.
– Det är jätteviktigt för min pappas skull, att han skulle få upprättelse. Han ville inte bli filmad i sin dödskamp. Men också för alla andra som blivit utsatta för det här, för jag vet att det är fler.
Känslan när Sanna Engström såg pappan på tv ”går knappt att förklara”, säger hon.
– Det var en fruktansvärd chock. Vi skrek rakt ut när vi såg att det var pappa. Hoppas jag aldrig får vara med om något liknande.
Hovrättsdomaren: Landstingets ansvar
– Tingsrätten har ju kommit fram till att sjuksköterskorna skyddas av meddelarfriheten. Där gör vi en annan bedömning, säger hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, en av domarna.
Han säger att det visst skulle kunna vara så att enskilda personer ändå skyddas av meddelarfriheten, rätten att lämna uppgifter till medier, men att det är svårt att säga.
– Oavsett hur det är med enskilda personer så kan en myndighet inte åberopa meddelarfriheten. Och röjandet av sekretessbelagda uppgifter har skett på landstingets vägnar. Landstinget hade ansvar för att tv-inspelningen skedde på det sättet.
I linje med praxis
Att familjen bara fick 20.000 var förklarar Wersäll med att det ligger i linje med hur stora summorna brukar vara.
– Vi har tittat på hur kränkningsersättningar bestäms, både enligt svensk rätt och enligt Europadomstolens praxis.
Upprättelse för familjen
– Det här betyder att svenska sjukhus och landsting måste se till att värna varje patients rätt till privatliv. Man kan inte göra underhållning av människor som befinner sig i vården utan deras tillstånd, säger Clarence Crafoord, familjens juridiska ombud, vid Centrum för rättvisa.
Han har precis tagit emot domen tillsammans med familjen.
– Deras sorgearbete blev förstört när det här hände. Därför betyder det här oerhört mycket för dem. Det är en mycket fin upprättelse för familjen, men framför allt att deras slit innebär att andra människor inte kan drabbas av samma sak.
Sjukhuset: Oerhört restriktiva nu
– Först och främst vill jag säga att vi beklagar det lidande som de anhöriga fått utstå, särskilt eftersom det varit en långdragen process. Vi måste nu sätta oss in i vad domen betyder för oss, säger Henrik Pederby, kommunikationsdirektör på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Numera har reglerna på sjukhuset ändrats.
– De tv-inspelningar som gjordes på den tiden innebar att man filmade först och fick godkännande efteråt, medan man nu måste ha ett godkännande av patienten innan inspelningen börjar.
Enligt Pederby är sjukhuset i dag ”oerhört restriktiva” med att släppa in tv-team. Ofta är det nyhetsredaktioner som kommer och intervjuar personal eller politiker.
– Vi har även fått många förfrågningar om att vara med i olika tv-serier, men säger oftast nej. Vi är mycket mer återhållsamma nu.