Enligt åtalet orsakades olyckan av att det var fel på rampens fjäderkonstruktion. I stället för att fällas kontrollerat och långsamt så föll rampen okontrollerat på mannen som klämdes till döds.

Arbetsgivaren, en man i femtioårsåldern, hade vid tillfället arbetsmiljöansvaret för det arbete som skulle utföras av en underentrepenör till dem som har verksamhet vid Vedyxatippen den här dagen. Enligt åtalet så skulle han ha tagit rampen ur drift, alternativt ha skapat rutiner för hur den defekta rampen skulle kunna användas utan livsfara.

”Om ovan angivna åtgärder vidtagits hade olyckan med hög grad av sannolikhet inte inträffat”, står det i åtalet.

Enligt åtalet är brottet grovt efter som arbetsgivaren medvetet tagit en stor risk och ”gjort sig skyldig till försummelse av allvarligt slag”.

”Ingen ska behöva dö på jobbet”

Kammaråklagare Karin Hemrå Forsberg menar alltså att olyckan kunde ha förhindrats.

– Arbetsgivaren skulle aldrig ha haft den här rampen i drift. Och han skulle inte ha bett den anställda att använda den, trots att han visste att det var fel på den.

Hur bedömer du bevisläget?

– Tillräckligt bra för att väcka åtal, det hade jag inte gjort annars.

Varför är det viktigt att driva den här typen av fall?

– För att ingen ska behöva dö på jobbet.

Arbetsgivaren förnekar brott.