Micael Grenholm, pastor från Uppsala, har sammanställt läckta konvertitfrågor från Migrationsverket till ett eget test. Många kristna har fått underkänt på testet. Foto: Privat / TT

Pastorn Micael sammanställde Migrationsverkets svåra frågor till eget kristendoms-test

Publicerad

Pastor Micael Grenholm, från Uppsala, är sedan länge engagerad i asylfrågor och har länge varit kritisk till Migrationsverkets kunskapstest för konvertiter. När en församlingsmedlem föreslog att man skulle sammanställa de frågorna till ett eget test nappade han direkt på förslaget. Nu rasar debatten bland kristna som gjort det svåra testet och fått sin tro ifrågasatt.
– Jag hade räknat med att det skulle få en del uppmärksamhet. Men det har fullkomligt exploderat, säger han till SVT.
Migrationsverket kallar testet ”direkt missvisande” och skriver i ett mejl till SVT att de inte har något test för konvertiter.

SVT Nyheter har tidigare rapporterat om skarp kritik mot ”kristendomsprov” från Migrationsverket. Hur mycket de asylsökande kan om sin nya tro spelar roll för om de får asyl eller inte.

Något som fått kritik från både kyrkor och advokater som uppmanat sina klienter att studera bibelkunskap inför intervjuer med Migrationsverket.

Kritiserar kvaliteten på frågorna

Det var bland annat SVT Nyheters rapportering som fick pastor Micael Grenholm att reagera starkt. Frågorna var mycket svåra att besvara och han upplever hela processen som rättsosäker:

– Kunskapsfrågor är ett dåligt sätt att ta reda på om folk tillhör en viss religion. Men jag har också reagerat på att frågorna håller så dålig kvalitet, säger han.

Och fortsätter:

– Vi vet inte vilket svar Migrationsverket väntar sig. Som en fråga: ”Kan du räkna upp sakramenten?”. Men frågan är: Sakrament enligt vem? Katolska kyrkan säger sju. Luther säger att det finns två, baptism att det finns noll och ortodoxa säger att det finns hundra. Det är en väldigt komplex fråga att svara på, förklarar han.

”Försökt lägga oss på gymnasienivå”

Testet bygger på faktiska frågor från Migrationsverket som kommit till allmänhetens kännedom genom bland annat SVT:s rapportering och personer som skrivit uppsatser i ämnet.

Hur har ni rättat proven?

– Det har varit en utmaning för oss att veta på vilken nivå man ska lägga sig. Flera av frågorna skulle man ju kunna skriva en avhandling på, men vi har försökt lägga oss på en gymnasienivå och lagt in generöst med nyckelord som ska kunna ge personer rätt, säger pastor Micael Grenholm.

Men ni vet inte huruvida Migrationsverket hade gjort samma bedömning?

– Migrationsverket själva betonar att de fortfarande använder kunskapsfrågor, men att det aldrig är det enda man utgår ifrån. Vissa tjänstemän struntar helt i kunskapsfrågor. Beroende på vilken tjänsteman man får kan prövningen se helt annorlunda ut.

Vad är godkänt enligt ert sätt att se på det?

– Vi har satt gränsen vid 60 procent rätt. Det är det som brukar vara standard i gymnasiet. Jag hade trott att det skulle vara fler som klarade det. Medelvärdet har varit 22 procent rätta svar.

Migrationsverket: Missvisande

Migrationsverket säger å sin sida att testet är direkt missvisande. Presstjänsten låter hälsa via mejl att de inte alls har tester utformade för konvertiter och att frågorna inte har ställts i det ärendet.

”Fokus för utredningen är inte kunskapsfrågor utan ligger istället på den inre övertygelsen, religionens betydelse för individen och hur den tar sig uttryck. Vissa kunskapsfrågor kan ha betydelse för helhetsbedömningen, exempelvis om en person uppger sig studerat teologi eller verkat som präst eller pastor.”, skriver Lisa Danling vid Migrationsverkets presstjänst till SVT.

Här kan du själv göra testet.

Fotnot: Ett ”Underkänt” betyg på testet innebär inte Migrationsverket hade gjort samma bedömning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer