Filippa Andersson och Nathalie Abelins studietid startade på värsta tänkbara sätt. De bedrogs på tiotusentals kronor efter att ha scannat en QR-kod och godkänt med mobilt bank-id i tron om att de skulle få varsin studentlägenhet.
Och troligtvis får ingen av dem tillbaka sina pengar.
Vägledande dom
I teorin har det blivit lättare att som bankkund få ersättning om du utsatts för ett bedrägeri. I en vägledande dom i Högsta domstolen förra året fick en kund rätt mot en bank. Han ansågs av banken ha varit ”särskilt klandervärd” (se fakta nedan) – bland annat genom att lämna sina bankkoder till bedragaren, som i sin tur kom över 385 000 kronor.
HD bedömde i stället att han endast varit grovt oaktsam och banken dömdes att ersätta honom på hela beloppet med undantag för en självrisk på 12 000 kronor som kunden själv fick stå för.
Så varför får Filippa och Nathalie troligtvis inte tillbaka sina pengar? Det beror på om de har godkänt själva transaktionen eller om de godkänt skapandet av ett nytt mobilt bank-id som sedan använts av bedragaren för att göra olovliga transaktioner.
– Möjligheten att få tillbaka pengarna är beroende av vad konsumenten signerat. Det är där bankerna gör skillnad. Som bankernas och ARN:s bedömningar ser ut i dag så anses det inte vara en obehörig transaktion om man själv signerat transaktionen, trots att man blivit lurad. Då har banken ingen ersättningsskyldighet, säger Mahabad Rahnamafar Hsieh, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
”Polisanmäl alltid”
Det går att överklaga beslutet till banken och överklaga till allmän domstol. Men där väntar långa handläggningstider och eventuella rättegångskostnader.
– Vi rekommenderar att man alltid polisanmäler ett misstänkt bedrägeri och anmäler det till banken, säger Mahabad Rahnamafar Hsieh.
I klippet: Stress, press och livestreamade QR-koder – polisen varnar för bedragarnas fällor.