Snösmältningen rycker allt närmare och risken för översvämningar in Nedre Dalälvsområdet är större än förra året på grund av snörekord i Dalafjällen och mycket snö även i landskapen längs med älven.
– Jag får intrycket att det finns många instanser som hoppas mycket, på till exempel bete med slåtter. Det här handlar om människor och djur som bor och betar i ett område som är myggdrabbat, säger Lina Nordquist.
Hon är inte alls nöjd med dagens ordning, som innebär att tillstånd för Bti-bekämpning sker ett år i taget.
– Allra viktigast är att man ger treåriga tillstånd, så att man får en trygghet som boende. Det handlar om att folk ska kunna bosätta sig och köpa djur. Våga planera för en framtid.
Tydligare besked och forskning
Lina Nordquist efterlyser alltså längre tillståndsperioder, men hon vill också att staten går in och forskar på nya metoder att bekämpa myggor.
”Vi vägrar sätta mygg framför människor”, skriver Lina Nordquist och riksdagskandidaten Per-Åke Fredriksson (L) i en debattartikel i Gefle Dagblad.
Thomas Pettersson är handläggare på Naturvårdsverket, som ger tillstånd till myggbekämping. Med tanke på att regeringen på sikt vill minska Bti-användningen, tycker myndigheten att det är svårt att säga ja till flerårig Bti-bekämpning.
– Så har vi resonerat, säger Thomas Pettersson.
Finns det belägg för att den nuvarande bekämpningen är farlig?
– Det finns forskning som kan påvisa förändringar i näringsväven i lägre organismer. Och vi kan inte med säkerhet säga att Bti inte har långsiktiga, negativa effekter. Man kan vända på det också – det finns ingen forskning som kommit fram till att Bti är helt riskfritt.
Om det nu finns osäkerhet runt Bti-bekämpning och dess effekter – vad tycker du om Liberalernas förslag om statlig finansierad forskning?
– Vi uppdrar redan idag andra att forska på det här området. Så forskning bedrivs redan.
Och nu vill ni undanhålla områden från myggbekämpning, hur motiverar ni det?
– Det handlar om 0,2 procent av området som bekämpas. Det kompenseras av bete och slåtter.