Uppsala

Foto: Kid Svedberg

Risk för regionekonomisk press i framtiden

Publicerad

Fler unga och äldre i befolkningen sätter press på landets kommuner och landsting. Stora gap väntar i ekonomin, varnar organisationen SKL. Organisationen efterfrågan nu mer generella pengar.

Ett växande gap mellan kostnader och skatter och andra intäkter väntar om inga åtgärder vidtas. 59 miljarder kommer gapet att uppgå till 2021 landet över, slår Sveriges kommuner och landsting (SKL) fast i en ny rapport.

– Det kommer att behövas fler medarbetare på många ställen. Men det är inte svaret på alla frågor, eftersom det finns behov av en smartare välfärd, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

Enligt SKL är det bland annat den växande invånarskaran i koppling till den ökande åldern som spökar. Framför allt är det landstingen som har och kommer få det tufft, och det är en ökande konsumtion av sjukvård som ligger bakom.

– Det handlar om både läkemedel och rena vårdtjänster. Och man har under lång tid haft tufft med omställningar, säger Lena Micko.

Kraftig befolkningtillväxt i Uppsala

För Uppsala län del har det skett en kraftig befolkningstillväxt på de senaste åren. Sen 2010 har antalet invånare i länet ökat från 294.000 till 361.000. Också medelåldern har ökat under samma tid – från 39,8 till 40,2.

För att tackla gapen i framtiden menar SKL att skattehöjningar kan vara ett av recepten.

– Det är en faktor bland andra. Det finns redan i dag kommuner och landsting som funderar på det, eller har höjt.

Och just där är Uppsala ett av exemplen som tagit det steget. För tillfället ligger Region Uppsala på plussidan, bland annat tack vare skattehöjningarna och statliga bidrag.

2016 års resultat landade på omkring 1000 kronor plus per invånare. Även prognosen för 2017 lutar åt ett överskott, även om det är något mindre än 2016.

Annan typ av fördelning

För att lösa de framtida problemen efterfrågar SKL förändringar. Speciellt mindre öronmärkta statsbidrag. Enligt SKL måste de riktade statsbidragen bli färre och mindre, då de bakbinder landstingen och regionerna.

Ett exempel enligt organisationen är äldrevården, där kommuner fått riktade bidrag till att anställa mer personal och fått avbryta investeringar i exempelvis digital utveckling, som SKL menar i förlängningen bättre möjliggör lägre vårdkostnader och mindre personalhål.

– Vi behöver ha mer av generella statsbidrag som tar hänsyn till olika förutsättningar i olika delar av landet, säger Micko.

Fakta: Skatt i kommuner och landsting

Kommunalskatten är i genomsnitt 20,69 procent 2017. SKL räknar med att den nivån är oförändrad nästa år. Enligt en enkät organisationen har gjort räknar en handfull kommuner med att höja skatten och lika många med att sänka den.

Landstingsskatten är i genomsnitt 11,42 procent 2017. Nästa år kommer den att öka till 11,46 procent, enligt prognosen.

Om SKL:s prognos om ett gap mellan intäkter och kostnader på 59 miljarder kronor 2021 skulle stämma motsvarar det en skattehöjning på cirka 2:35 kronor per intjänad hundralapp för att täcka det.

(Siffrorna är exklusive Gotland)

Källa: SKL

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.