Foto: Ramin Takamoli/SVT

Så tog sig Micke ur sitt beroende

Uppdaterad
Publicerad

Micke från Uppsala började spela när han var i 20-årsåldern. Tio år senare hade spelandet eskalerat och styrde hans liv.

– Jag hade blivit en helt annan person, och det var det som fick familjen att reagera. Innan var jag snäll och social men när jag spelade som mest blev jag helt motsatt, säger Micke.

De sista fem-sex åren var det mycket nätkasino på olika sajter som gällde och Micke drog på sig skulder – vilket hans fru också märkte.

Hur mycket pengar spelade du bort?

– Det är svårt att säga, men femsiffriga belopp. Jag har ju vunnit också, men på ett sätt kan man säga att man aldrig vinner – du förlorar det direkt igen.

Frun ett viktigt stöd

Hans fru ställde till sist ett ultimatum: Sök hjälp annars lämnar jag dig.

– Hon har varit en viktig stöttepelare, utan henne hade det inte gått, säger Micke.

Han fick hjälp hos Uppsala Spelberoendecentrum, både med individuella samtal och gruppsamtal.

– I början var det ganska tungt, men det har gått bättre och bättre. Och nu, efter ett och ett halvt år, tänker jag inte ens på spel.

Hur kommer man ur ett sådant här beroende?

– Man måste hitta redskapen, till exempel fick min fru tillgång till mitt bankkonto och jag klippte mina egna bankkort. Dessutom tog jag bort allt nät på min mobiltelefon.

Har ännu skulder

Micke har också tillsammans med psykolog funderat över vad i hans egen bakgrund som lett fram till spelberoendet.

– Till exempel har jag beroende i släkten, säger han.

Samhället behöver bli bättre på att ta hand om spelberoende, tror Micke.

– Det går nog att förändra attityden, men i små steg. Men sedan är det ju spelföretagen – det är alldeles för lätt att spela, ta lån och hamna i ett beroende.

Micke har fortfarande skulder som han betalar av varje månad.

– Men det minskar, och det är skönt att se, säger han.

Hör Micke berätta mer om sitt spelberoende i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.