Så upplever en rörpost vardagen på Akademiska sjukhuset. Foto: SVT

Så funkar sjukhusets egna ”blodomlopp”

Uppdaterad
Publicerad

Rörpostsystemet på Akademiska sjukhuset är en pigg 50-åring som står i bjärt kontrast till allt vad dagens digitala kommunikationsvägar heter.

– Den fungerar än, med lite handpåläggningar. Systemet är ju gammalt men robust, säger driftteknikern Pierre Wijk från fastighet och service.

Allt som allt beräknas rörpostsystemet vara tre mil långt. Det löper som ett eget blodomlopp upp och ner i sjukhusets alla byggnader. De flesta försändelser innehåller blodprov. Den största fördelen med systemet är att personalen slipper leverera försändelserna på egen hand.

30 km/h

– De slipper springa med sakerna och det går mycket fortare. Sjuksköterskorna kan sköta patienter istället för att springa med prover, säger driftteknikern.

Adressen ställs in med hjälp av magneter. Tuberna färdas i 30 kilometer i timmen och totalt skickas 1,4 miljoner försändelser varje år. Men ibland kan det gå fel.

– Om det blir stopp i systemet. Då får man lägga till örat för att se var stoppet är, det kanske trycker eller pyser någonstans. När vi hittat stoppet får man dela rören och ta fram stora dammsugaren och suga ut tuberna, säger Pierre Wijk.

Här kan du se hela inslaget med Rörposten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.