– Det här kan man säga var det stora representationshuset, som var till för att sticka ut från alla andra byggnader. Det användes till fester, officiella mottagningar och säkert till religiösa ceremonier, säger John Ljungkvist, arkeolog vid Uppsala universitet.

Storslaget

Huset på södra Kungsplatån beskrivs som Gamla Uppsalas hjärta och är mycket stort för sin tid. 50 meter långt och 12 meter brett. Det gör det till ett av de största husen i Skandinavien under vendeltid, strax före vikingatiden. Att huset var storslaget visar ett trettiotal järnbeslag som hittats på platsen.

– Vi kan nu se skillnad på de olika rummen och helt fantastiskt dekorerade dörrar vid ingången till huset, säger John Ljungkvist.

Brändes ner med flit

Huset är ytterst välbevarat eftersom det brändes ner avsiktligt någon gång i slutet av 700-talet och det har lämnat spår kvar till arkeologerna.

– Vi har fått otroligt mycket detaljerade spår från förkolnade väggar och stolpar, säger John Ljungkvist och pekar på en förkolnad stock som sticker upp ur leran. Nu kan vi använda huset som en modell för hur andra hus såg ut.

– Varför brände man ner huset?

– Det vet vi inte, men det vi tror oss veta är att man väljer att bränna ner det. Vi ser inga tecken på överfall eller olycka eftersom allt är väldigt välstädat. Det förefaller snarare vara ett strategiskt beslut. Kanske för att man flyttade kungsgården till annan plats, säger John Ljungkvist.

Skrytbygge

– Huset byggdes i en tid då några generationer vill bygga väldigt stort för sig själva, kanske för att man hade resurser och ett väldigt stort ego. Det håller i sig under en hundraårsperiod, säger John Ljungkvist.

Här kan du se hela inslaget om utgrävningen vid Gamla Uppsala.