De 13 anrika studentnationerna i Uppsala varnar för en oviss framtid för deras verksamheter. En av anledningarna är att det från 2010 inte längre blev obligatoriskt att betala in pengar till kårmedlemskap.
– Kårerna fokuserade på studiebevakning och nationerna på det studiesociala, och det har börjat att förändrats. Det är en grund i problematiken skulle jag säga. Vi vill ha ett samarbete med Uppsala universitet kring hur vi ska arbeta vidare med den frågan, säger Freja Nielsen som är ordförande för Kuratorskonventet [red. anm. nationernas gemensamma samarbetsorgan].
Stormöte med Uppsala universitet
Till följd av det avskaffade kårobligatoriet har bland annat engagemanget inom studentnationerna sjunkit. Samtidigt är nationernas ekonomi pressad bland annat på grund av de driftkostnader de anrika gamla nationsbyggnaderna medför.
Uppsalas studentnationer vädjar därför om hjälp från Uppsala universitet och önskar samtal och stöd inför framtiden. Man hoppas på samarbete inför de utmaningar som väntar.
– Det vi kan göra nu är att titta på vilka roller kårerna och nationerna ska ha i det landskapet som har blivit, och vilket samarbete det ska vara, säger Pernilla Björk som är kommunikationsdirektör vid Uppsala universitet.
”Nationerna är en superviktig del”
– Nationerna är en superviktig del av Uppsalas studentliv, eftersom att studera i Uppsala är så mycket mer än bara studierna. Det handlar om hela miljön, fortsätter hon.
Ett möte hölls nyligen; nationerna och universitetet emellan.
Kommer ni att kunna hjälpa dem?
– Ja, vi kommer att titta på många olika saker som vi kan göra. Man kan till exempel belöna nationsaktiviteter lite mer, säger Pernilla Björk.