– Att ha en utbildning innebär också att man har lättare att rekrytera barnmorskor sen, eftersom de har varit där och gjort klinisk praktik. Det behövs mycket barnmorskor i Sverige och i Uppsala, säger Agneta Skoog Svanberg, professor och prefekt vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, på Uppsala universitet.

Ny typ av föderskor

Agneta Skoog Svanberg var med och utformade barnmorskeprogrammet 2007. Själva utbildningen har inte förändrats så mycket sedan dess – men det har barnmorskeprogrammet. Agneta Skoog Svanberg tror att barnmorskor i dag har en mer ansträngande arbetssituation, framförallt för att de nu möter en annan typ av föderskor. Till exempel är kvinnor generellt äldre när de föder. 

– Uppskjutandet av barnafödandet får också konsekvenser utifrån att man kanske har  andra sjukdomar med sig. Det blir en annan utmaning att få till ett normalt födande.

Sökande nekas plats

Trots att det råder stor brist på barnmorskor i hela landet nekas många sökanden som uppfyller kraven att komma in på barnmorskeprogrammen. Kön är lång och antalet platser få. Även programmet i Uppsala har tvingats att neka sökande.

– Det är verkligen så att vi inte kan ta emot alla. Populariteten i yrket har gjort att det är väldigt många som har sökt, säger Agneta Skoog Svanberg.

Måste handledas

Barnmorskeprogrammet utgörs till hälften av verksamhetsförlagd utbildning, där studenterna ska handledas av utbildade barnmorskor. Men då det finns för få barnmorskor räcker inte alla de verksamhetsförlagda platserna till.

Förutom fler verksamhetsförlagda utbildningsplatser tror Agneta Skoog Svanberg att även andra åtgärder måste till.

– För det första mer pre-kliniska träningsmoment, men också att hitta andra pedagogiska sätt som gör att man kan vara flera studenter i vården. men det beror ju på kapaciteten i vården  och vad man kan ta emot och faktiskt känna att man har en bra handledning och får kvalitet.