Studenten Lisa Lundqvist och bibliotekarien Cecilia Stiernstedt går igenom utbudet av digitala talböcker. Foto: SVT

Talböcker låter dyslektiker läsa med öronen

Publicerad

Det går att läsa på andra sätt än med ögonen. För att uppmärksamma den europeiska dyslexiveckan väljer Uppsalas bibliotek att lyfta fram talboken som ett alternativ för alla som har svårt att läsa.

Att börja studera vid universitetet kan vara en stor utmaning, särskilt för studenter som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. För Uppsalastudenten Lisa Lundqvist var det en stor hjälp att hon kunde lyssna på sin kurslitteratur.

– Det hade inte gått utan talböcker, för det är jättemycket litteratur du ska hinna med och du kan inte sitta dygnet runt och läsa, berättar hon.

Olika sätt att läsa

Med hjälp av talböckerna kunde Uppsalastudenten Lisa Lundqvist plugga utifrån sina egna förutsättningar. Att hitta sitt eget sätt att läsa är också temat för årets europeiska dyslexivecka, som infaller den första veckan i oktober.

– Med det menas att det finns olika sätt att läsa, till exempel med ögonen, öronen och med fingrarna, säger Cecilia Stiernstedt, bibliotekarie vid Uppsala Bibliotek.

Europeiska dyslexiveckan har anordnas sedan 2004, med målet att visa på alla människors rätt att få tillgång till litteratur. Under veckan anordnar Uppsala Bibliotek olika aktiviteter för att informera allmänheten om hur talböcker fungerar och hur de som behöver kan låna dem.  

– Det är viktigt att skolorna är medvetna om att det finns talböcker så att elever som behöver det kan få tillgång till talböcker i en rimlig ålder, säger Cecilia Stiernstedt.

Inte som ljudböcker

Talböcker skiljer sig både juridiskt och tekniskt från ljudböcker, som du kan köpa i bokhandeln. Talböckerna produceras med offentliga medel och är endast till för personer som inte kan ta till sig tryckta böcker på grund en funktionsnedsättning.

De flesta skönlitterära verk är inlästa med mänskligt tal medan faktaböcker och kurslitteratur oftast är inlästa med en så kallad talsyntes, det vill säga tal som är skapat av en dator.

– Det kan vara svårt att lära sig i början för det låter väldigt datoriserat och hackigt. Men det har utvecklats mycket de senaste åren, och om man sitter och lyssnar åtta timmar om dagen så lär man sig hur man ska lyssna, säger Lisa Lundqvist.

Mer tillgängligt

På Uppsalas bibliotek finns fler än 4 000 talböcker att låna. De fysiska talböckerna börjar dock fasas ut till förmån för de digitala. På webbsidan www.legimus.se, som drivs av Myndigheten för till tillgängliga medier (MTM), finns det över 100 000 titlar att ladda ner. Bibliotekarien Cecilia Stiernstedt anser att digitaliseringen har ökat medvetenheten om talböcker.

– I och med att det idag är lättare att läsa i appen Legimus och i sin mobil eller surfplatta så gör tekniken att talböckerna är mer tillgängliga, säger Cecilia Stiernstedt.

Viktigt vara förberedd

Lisa Lundqvist anser att universitetet generellt sett har blivit bättre på att tillgodose behoven hos studenter med dyslexi. Som ordförande i Dyslektikerna vid Uppsala universitet arbetar hon för att göra studentlivet lättare för personer som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Hennes främsta tips till nya studenter är att förbereda sig noga inför kursstarten.

– Kolla upp litteraturlistan i tid och beställ böcker i tid. Kolla innan du går på föreläsning vad det ska handla om. Det är också jättebra att gå på en kurs i studieteknik. Ofta kanske man inte har någon studieteknik från gymnasiet så det kan vara bra att hitta någon nu, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer