Trots att det identifierades redan 1911 av japanska forskare är begreppet umami relativt nytt. Det är först under de senaste tio till femton åren som vi på allvar har börjat prata om den femte grundsmaken, enligt Uppsalaforskaren Richard Tellström – docent vid Örebro universitet.
– Vi har inte riktigt någon relation till umami. Många livsmedelsföretag har börjat marknadsföra sina produkter med hjälp av smakämnets namn. Det är ju lite märkligt, eftersom det är en grundsmak. Det är som att tala om salt eller bittert, säger han.
Metallisk smakförstärkare
Umami beskrivs som metallisk, men framförallt lyfter den fram andra smaker. Nyfikna konsumenter kan leta efter E621, eller natriumglutamat, i innehållsförteckningen. Det är nämligen nästan ren umami, en smakförstärkare.
– Umami kommer fram i lagring och fermentering. Så även torkad skinka och ostar som västerbottenost och lagrad prästost innehåller jättemycket umami, säger Richard Tellström.
Anledningen till att umami inte är lika etablerat som smakerna salt och sött tror Richard Tellström beror på att den svenska matkulturen har saknat intresse för smak överhuvudtaget.
– Vi har egentligen inte några smakord på mat. Vi beskriver att något smakar som något. Vin som smakar som svarta vinbär eller hallon. Eftersom vår relation till matkulturen inte har varit smak, utan mängd, säger han.
Det enda specifika matordet på svenskan är ”ämt”, som är smaken som uppstår när maten håller på att ruttna. Men i dag är det oanvändbart eftersom vi nästan enbart äter färsk mat.
Ökat matintresse
Anledningen till att umami nu börjar komma på allt fler svenskars läppar är det stora matintresset som vuxit fram under senare år, tror Richard Tellström. Under de senare 25 åren har behovet att tala om mat ökat och då behövs även fler ord och begrepp för att beskriva upplevelsen.
– För tio år sedan bestod Systembolagets ordlista över hur vin smakar med mellan fem till sju ord. I dag är listan på 270 ord.
Förutom umami räknas sött, salt, surt och bittert som grundsmaker i den västerländska kontexten. I Kina talar man även om skarphet som en smak, men den har ännu inte kommit till Sverige. Smaken identifieras av en skärpa. Det behöver inte nödvändigtvis vara styrka som i chili, utan kan även handla om den skarpa smaken i vinäger eller ättika.
Fakta: Så känner vi smak
Smaklökarna sitter på tungans yta. Inuti dem finns smakceller och skyddande stödjeceller.
Varje människa har cirka 10 000 smaklökar. De flesta är utspridda på tungans yta och några finns i munhålan och svalget.
Med dem kan man urskilja grundsmakerna sött, salt, surt, beskt och umami.
Smakupplevelsen påverkas inte bara av de smakämnen som lösts upp i saliven, utan också av lukten. Även synintryck påverkar.
Källa: NE