Uppsala
I Sverige förekommer gölgrodan i huvudsak bara längsmed den norduppländska kusten. Den här krabaten bor på Hållnäshalvön. Foto: Märta Gross Hulth/SVT

Uppländska gölgrodan hotas av svampsjukdom

Publicerad

De senaste 30 åren har världens groddjur drabbats av en förödande svampsjukdom som slagit hårt mot många arter. Nu visar en studie att sjukdomen överraskande nog har sitt ursprung på koreanska halvön. Dessutom har forskarna funnit att parasiten kan utgöra ett hot mot svenska arter, såsom den uppländska gölgrodan.

Studien, som publiceras i Science, bygger på analyser av prover som samlats in från alla världsdelar.

Hittills har de flesta trott att parasitsvampen, Batrachochytrium dendrobatidis har sitt ursprung i Afrika, närmare bestämt hos den afrikanska klogrodan.

Klogrodan har sedan länge använts som försöksdjur för graviditetstester i hela världen, och hypotesen har varit att det var på så vis som parasitsvampen spreds över jordklotet.

Klogrodan är immun mot svampen men många andra grodor och paddor dör vid kontakten. Svampen påverkar vattenbalansen i huden vilket ofta leder till hjärtstillestånd hos djuren.

I Centralamerika, Australien och andra delar av världen har flera arter och populationer utplånats.

Asiatisk parasit

Fast klogrodan verkar ha anklagats i onödan. Den nya studien antyder att sjukdomen har sitt ursprung i Korea. Där korsade sig en ursprunglig stam med en annan stam någon gång i början av 1900-talet. Det är denna korsning som är dödlig för groddjuren.

– Vi vet inte hos vilken grodart den uppstod hos, men det troliga är att det rör sig om en inhemsk östasiatisk art, säger Jacob Höglund, professor i zoologisk bevarandebiologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Sjukdomen antas ha spritts över jorden efter Koreakriget. En omfattande handel med groddjur pågår sedan länge i Östasien och andra delar av världen.

Spridd i Sverige

Höglund och hans kollegor har dessutom visat att den aggressiva parasitsvampen finns i många vatten i södra och mellersta Sverige.

– Den kom in någon gång på tidigt 2000-tal, och utgör ett potentiellt problem, säger Höglund.

Experiment visar att två av de svenska arterna, vanlig padda och grönfläckig padda, dör vid kontakt med svampen. Däremot påverkas inte åkergrodor särskilt mycket.

En fördel för flera svenska arter är att svampen är temperaturkänslig. Den klarar sig bara när temperaturen ligger mellan 17 och 24 plusgrader.

– Den är ovanlig hos kallvattensarter som åkergroda och vanlig groda. Men vanligare hos varmvattensarter som gölgroda och grönfläckig padda, säger Höglund.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.