Upplänning dömd i internationell barnporrhärva

Publicerad

När tysk polis sprängde en barnporrhärva gick ett av spåren till en ort i Uppland.

Tillsammans med Interpol ringade Uppsalapolisen in upplänningen som hade över 2.000 bilder och nästan 1.700 barnporrfilmer av ”särskild hänsynslös karaktär”. Nu har Uppsala tingsrätt dömt mannen till två års fängelse för grovt barnpornografibrott.

När ett barnporrnätverk i Tyskland sprängdes visade spår att en svensk medborgare hade spelat en stor roll.

Uppsalapolisen fick med hjälp av Interpol del av utredningsmaterialet, och kunde snabbt konstatera att en upplänning i 50-årsåldern spelat en stor roll i nätverket.

Psedunym på Gigatribe

Mannen verkade på en fildelningssajten Gigatribe under psedunym. Upplänningen skaffade ett konto 2012, och var enligt utredningen väldigt aktiv redan från start.

Genom att vara aktiv i chattar knöt upplänningen snabbt kontakter och fick tillgång till över 4.000 bilder och 2.290 filmer. Material som upplänningen sedan lade upp på fildelningssajter i lösenordsskyddade mappar. Med hjälp av lösenordet bytte upplänningen till sig nytt material, och lockade med tillgång till sitt eget nedladdade material i de lösenordsskyddade mapparna.

Delade ut bilder 2.500 gånger

Enligt chattloggar som polisen lyckats återskapa så delade upplänningen ut lösenorden över 2.500 gånger till minst 1.320 personer.

Vid husrannsakan beslagtog polisen en dator, två externa hårddiskar och ett USB-minnen med minst det antal bilder och filmer som mannen åtalas för. Av de drygt 4.000 bilderna ansåg rätten att minst 2.915 bilder var av särskilt hänsynslös karaktär, och av de 2.290 filmerna ansåg rätten att minst 1.658 filmer var av särskilt hänsynslös karaktär.

Upplänningen erkände allt som lades honom till last under förhören under förhandlingarna, och Uppsala tingsrätt dömer mannen till två års fängelse. Mannen har också begärt att få behandling för det han nu har dömts för.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.