– Vi ser en explosionsartad utbredning av lupiner nu, säger Melanie Josefsson, expert på främmande arter på Naturvårdsverket.
Lupiner växer tätt och tränger undan annan växtlighet. Den tillför även kväve till marken.
– Man bör ta bort den om man har den i trädgården. Vi vill gärna förhindra spridningen så långt det går, säger Melanie Josefsson.
Naturvårdsverket ser även att Jättelokan tagit fart på nytt. Trots att den funnits i Sverige i 30 år.
Myndigheterna varnar
Många människor söker nya, tåliga trädgårdsväxter som inte behöver så mycket skötsel, säger Melanie Josefsson. Jättebalsaminen återfinns bland annat finns vid Fyrisån.
– Det är en typisk trädgårdsrymling som snabbt tränger ut andra växter, säger Melanie Josefsson.
Inhemska arter hotas för 9,6 miljarder
Runt 2.000 främmande arter har lyckats etablera sig i Sverige, något som kan ställa till problem för natur och människa, varnar nu flera myndigheter, däribland länsstyrelsen i Uppsala.
De inhemska floran och faunan hotas av främmande växter och djur som bland annat kan föra med sig invasiva sjukdommar som dom själva är resistenta emot, men som kan slå hårt mot närbesläktade, inhemska arter. Som exempel uppger myndigheterna den svenska flodkräftan som hotas kräftpest som sprids av signalkräfta.
En etablerad invasiv art kan vara mycket svår att bli av med. EU har uppskattat att kostnaden för invasiva arter uppgår till ca 9,6 miljarder euro per år inom EU.
Sprids via handel med sällskapsdjur
Handel med sällskapsdjur beskrivs som ett problemområde. Personer som tröttnar på sina husdjur släpper ut dem i naturen. Klarar sig djuren kan djuren bli en invasiv art. En annan orsak är spridning av trädgårdsväxter där parasiter och sjukdommar kan föja med.
Mördarsnigel sprids med trädgårdsavfall
Man bör inte sprida trädgårdsavfall i naturen. Den spanska skogssnigelns ägg kan spridas på så sätt. Inte heller bör man sätta ut växter och djur vattendragen, uppmanar myndigheterna.
– Vi ser att klimatförändringarna påskyndar processen. Vi har varit relativt förskonade i Sverige jämfört med många andra europeiska länder, men det börjar bli ett allvarligt problem ävenför oss, säger Melanie Josefsson på Naturvårdsverket.