När den stora vågen av ensamkommande flyktingbarn nådde Sverige förra hösten var Arvika en av många kommuner som tog emot den. Men Arvika hade tillgångar som många andra kommuner saknade och beslöt tidigt att inte köpa boendeplatser för ensamkommande barn i privat regi.

– Vi hade lokaler och möjlighet att få tag på personal, därför gjorde vi det, men hade flyktingströmmen fortsatt i den omfattning som den gjorde förra hösten så hade vi nog också varit tvungna att köpa platser, säger Per-Joel Sewerin som är verksamhetschef för skola, barnomsorg och socialtjänst i Arvika.

Ett strategiskt beslut

– Det var ett strategisk beslut som vi tog, att vi skulle försöka ha det i egen regi så långt det gick, sedan visste ju inte vi hur världen såg ut och hur det skulle komma att ändras, men så långt det gick, och det visade sig ju att det gick hela vägen att ha det i egen regi, och det är vi nöjda med, säger Arvikas kommunalråd Peter Söderström (S).

I dag finns ett hundratal barn i Arvikas sju boenden för ensamkommande flyktingbarn. För varje barn får Arvika kommun 1 900 kronor i statligt bidrag per dygn. Pengar som alltså räcker och blir över.

– Överskotten används ju i kommunens verksamheter och en del går ju tillbaka till de verksamheter som jobbar med de här ungdomarna, skolan och socialtjänsten med mera, säger Per-Joel Sewerin.

Unga kan stanna kvar

I år räknar Arvika kommun med ett överskott i verksamheten på närmare 15 miljoner kronor. Räknar man med fjolåret så har mottagandet av ensamkommande flyktingbarn genererat ett överskott på närmare 20 miljoner kronor. Men för Arvika handlar vinsten om mer än pengar. Tidningen Arbetsvärlden var de som först skrev om att Arvika satsar på kommunala HVB-hem.

– Det är ju en fördel att ha kvar ungdomarna i kommunen för det här är ungdomar som vi kommer behöva för att klara ut kompetensbehovet på arbetsmarknaden framöver, och naturligtvis är det en fördel att ha pengarna kvar i kommunen så inte de försvinner ut, säger Peter Söderström (S).