Borde det krävas regelbundna uppkörningar för att få behålla körkortet? Dela dina tankar i vår chatt, Foto: Erik Simander/TT

Chatt: Borde man behöva ta om sitt körkort?

Uppdaterad
Publicerad

Trafiksäkerhetsorganisationen NTF satsar på att låta äldre fräscha upp sina körkunskaper. Läs i kapp vad andra hade för åsikter om att köra upp flera gånger under sitt liv för att behålla körkortet.

Borde man behöva köra upp flera gånger under sitt liv för att få behålla körkortet?

Tack för era synpunkter, nu stänger vi ner chatten! /webbreporter Maria

Gun-Britt Cassersten • Nej men syn och hörselkontroll efter 50. Och mer koll om folk överhuvudtaget har körkort.

Kimbo • Inte ta om men däremot läkarundersökningar med stigande ålder. Syn, hörsel.

E • Bra initiativ. Tycker snarare det är gubbarna som ska behöva göra reaktion, syn- och hörseltester. Är skrämmande hur många gånger man åker bakom en gammal man som vinglar över vägen.
Hör och ser så dåligt att när blåljus och siren åker bakom så reagerar dom inte. Förorsakat olyckor som dom inte vet om heller utan åker vidare och lämnat olycksplatsen!

Stefan • Ja. När man är ny körkortsinnehavare skulle man behöva en påminnelse, så först kanske vart 3:e år, sen vart 10:e och vid nåt tillfälle i högre ålder återigen vart 3–5:e år. Förare i min ålder (55) tror ofta att dom kan och vet bäst, och det är lika illa som att vara ung och oförståndig, liksom att bli äldre med sämre syn, mörkerseende och reaktioner. Kanske inte en uppkörning, men ett körtest som visar på ev. brister, som i så fall då behöver följas upp.

Gunnar • Nej nej nej, Om vi kör felfritt , varför då ta nytt körkort NEJ NEJ!!!

Anna Backman • ALLA skulle behöva göra ett mindre kunskapsprov på ändrade regler var åtminstone femte år. Inga andra åtgärder än att eventuella fel gås igenom.
Alla borde köra på halkbana minst vart femte år, om inte annat än för att minnas HUR lätt det är att köra åt fanders. (I SYNNERHET de mindre snörika delarna av landet.)

Vid sjuttio år, sedan vart femte borde alla göra ett syn och reaktionstest (simulator funkar bra!). Får man en mindre anmärkning, på synen t ex, får man någon månad på sig att ordna nya glasögon, och en attesterad kopia av synstatus från optiker.
(För övrigt borde synkravet skärpas! Jag har själv legat på gränsen, kör dock inte, och var HALVBLIND!!! Annan diskussion.)
Reaktionsanmärkning bör leda till en läkarkontroll, eventuell träning, och omtest.

Eventuellt kunde körkortets legimitet begränsas till ett litet område som innehavaren är väl bekant med, för att klara av att komma till affären, läkare och dylikt.
Man kan också erbjudas att automatiskt få körkortet ändrat till att gälla epa-traktor t ex.
Man måste ta i beaktande att en känd omgivning ger större möjlighet att fokusera på själva körningen, inte på att hitta rätt. Många äldre är BEROENDE av att använda bilen dessa sträckor, annars återstår hemtjänsten. Den sociala biten, att ta en kopp kaffe med bekanta i affärscentrum kan betyda skillnaden mellan livslust och svår depression med fysiska sjukdomar (hjärta och kärl t ex) som följd.

En MYCKET mer komplicerad fråga än vad de flesta under sjuttio år inser. Vänta bara tills ni själva blir äldre, eller har nära och kära som är beroende av att kunna åka nånstans själva, men det är tveksamt om de borde få köra längre sträckor.

Leif lahne • Ja, för de färdigheter som krävs för att köra säkert är inte konstanta utan ändras över tid, därför behöver förmågorna kollas regelbundet

ll • Syn- och läkarundersökning kanske. Uppkörning gång på gång är något som körskolorna propagerar för. De vill tjäna pengar. Körkort borde man få ta i gymnasieskolan. Inte hos giriga trafikskolor.

Elin • Självklart, kör- och teoriprov när man förnyar sitt körkort för att hålla sig uppdaterad.
Öka både sin känsla att detta har man koll på och kanske slipa bort olater man har lagt sig till med.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer