En skola får inte använda våld, påtryckningar, hot om sanktioner eller andra metoder för att tvinga en elev att gå med på att göra ett drogtest. Eleven måste själv frivilligt delta i drogtestet, och omyndiga elever behöver dessutom målsmans tillstånd.

– Det är svårt att bedöma om ett drogtest faktiskt genomförs frivilligt, säger Agnes Gidlund.

Det är alltså fritt fram för skolan att drogtesta eleverna, så länge testerna är frivilliga. Om en elev skulle anse sig ha blivit tvingad kan hen anmäla detta till Skolinspektionen, som gör en bedömning av just det fallet.

– Det kan finnas omständigheter som gör det mer okej. Riksidrottsförbundet får till exempel genomföra dopingtester, säger Agnes Gidlund.

Yrkesprogram med fordonsutbildning är en en annan omständighet som kan påverka bedömningen i det enskilda fallet.

– Om vi gör en bedömning att skolans drogtest bryter mot skollagen eller skolförfattningarna då får skolan ett föreläggande, vilket innebär att skolan bör sluta med drogtester i den form de nu genomförs, säger Agnes Gidlund.

Litet forskningsunderlag

Björn Johnson är professor i socialt arbete och har bland annat forskat om drogprevention i skolor. Han menar att det finns väldigt lite forskning kring effekterna av att genomföra drogtester i skolan. Det blir helt enkelt svårt att utifrån forskning säga vad som fungerar och inte fungerar, eftersom underlaget är så litet.

– Jag tycker det är problematiskt när man implementerar en metod som man inte vet om den fungerar eller inte, säger han.

Därför tycker han det är extra viktigt att en skola som inför drogtester också utvärderar och följer upp resultatet.

Måste övervakas

Oftast genomförs drogtester med hjälp av urinprov, men de är lätta att manipulera så att de ser ”rena” ut. Det skapar ytterligare problem kring frågan om personlig integritet.

– För att testet ska vara tillförlitligt måste det vara övervakat, alltså att någon tittar på dig när du kissar och det är ju starkt integritetskränkande, säger Björn Johnson.