Mellan fem och tio procent av alla barn har en språkstörning. Om de inte får hjälp kan de få svårt att klara skolan och fungera socialt, men i Värmland är det bara Karlstad och Säffle som har kommunlogopeder anställda.
– Man vill ju ha en mottagare, någon som kan vid där Landstingets uppdrag och resurser tar slut, säger Carin Ölmestig, logoped på BUP, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Karlstad.
Legitimerad logoped blir man efter fyra års universitetsutbildning. Det är en skyddad yrkestitel, men i många kommuner dras ett likhetstecken mellan logoped, talpedagog och speciallärare.
– Kanske finns en okunskap att vi logopeder faktiskt kan göra skillnad, säger Stina Johansson, kommunlogoped i Karlstad.
Stor skillnad
Det är stor skillnad mellan hur många logopedtjänster det finns i det olika landstingen och regionerna. Värmland ligger på fjärde sista plats i landet, medan till exempel Gotland, Blekinge och Halland satsar betydligt mer.
– Om man har en språkstörning har man den dygnet runt, så skolan har ett ansvar som de kanske inte alltid tar, säger Carin Ölmestig.
Logopederna i Värmland vill blir betydligt fler, för de känner att det finns mycket arbete att göra.
– Jag tänker att vi kommunlogopeder kan vara ett bra komplement och vara hjälpen i vardagen, säger Stina Johansson..
Enligt statistik från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting fanns det år 2015, 230 logopeder med kommunal tjänst, på hel- eller deltid motsvarade 183 årsarbetare. En absolut majoritet av kommunlogopederna jobbar inom skolväsendet, men stora behov såväl inom äldreomsorg som inom funktionshinderområdet/LSS.
Olika tjänster
Kommunanställda logopeder kan ha olika typer av tjänster: ibland är man knuten till en skola eller ett skolområde och en del logopedtjänster är specifikt knutna till särskilda undervisningsgrupper eller språkförskolor, medan många kommunlogopeder finns i centrala elevhälsan eller i olika former av resursteam.
Det ser olika ut runt om i landet om huruvida kommunlogopeder utför utredningar av tal, språk, läsning och skrivning eller inte, om man jobbar direkt med eleverna, indirekt via handledning till pedagoger vid specifika frågeställningar eller om insatserna fokuserar på kompetenshöjning och organisatoriska aspekter kring elever med språklig sårbarhet på en mer övergripande nivå.