– Vi behöver stärka lärare och skolpersonals möjlighet att leda ganska svåra samtal. Så att man inte backar från sitt demokratiuppdrag för att man är ängslig för att man inte har svar på alla frågor. Det handlar inte om att ta debatten i klassrummet utan att man har en uppgift att prata med barn och elever även om starka åsikter och svåra frågor, säger Hugo Wester.

Konferensen anordnades i Karlstad och syftet var att hjälpa skolpersonal att prata om rasism och främlingsfientlighet. Undervisningsrådet Hugo Wester på Skolverket jobbade tidigare som SO-lärare, och då mötte han elever med rasistiska åsikter.

– Jag tror att jag också, som andra, gick på lite för hårt. Att jag snarare tog debatten i klassrummet och värnade skolans värdegrunder.

– Men den här diskussionen i klassrummet får inte bli en debatt mellan elev och lärare. Då finns det en risk att eleven, som kanske ligger i riskxonen för radikalisering i värsta fall, kan sluta sig och välja att inte ta upp de här frågorna i klassrummet. Och sedan söka sig till andra arenor, andra grupperingar och närmiljöer.

Ställ följdfrågor

– Så det gäller att samtidigt vara tydlig med skolans värdegrunder och arbetet mot kränkande behandling, men också ställa följdfrågor. Hur tänker du då, varför är det här viktigt för dig, var har du fått den här informationen ifrån? säger Hugo Wester.

Han menar att skolorna alltför ofta jobbar genom att släcka bränder, att de tar tag i rasism och främlingsfientlighet när det har lett till någon slags konfrontation. Istället uppmanas lärare och rektorer att arbeta förebyggande.

– Den polarisering vi ser i samhället idag spiller också över på skolan. Skolan är en spegling av samhället och samhället är en spegling av skolan och då behöver vi också fråga oss vilket samhälle vill vi ha.