Siv Skoglund blev synskadad efter en allvarlig olycka som inträffade när hon var 15 år. När hon skrevs ut från sjukhuset hade hon en helt ny värld att upptäcka och lära sig existera i. Föräldrarna manade på och såg till att hon lärde sig punktskrift. Nu är hon 66 år gammal och punktskriften varit avgörande på många sätt.

– Jag hade inte klarat gymnasiet ens en gång. Det är ju mitt skriftspråk som jag kan läsa. Jag använder punktskrift jättemycket i vardagen, till telefonböcker, almanacka, bankkonto, allting. Jag för allting på punktskrift, säger hon.

Får använda sin fantasi

Men hon är en av ganska få synskadade personer i länet som läser punktskrift. Många nöjer sig med de hjälpmedel som finns i ljud-form, enligt Synskadades riksförbund i Värmland.

Siv Skoglund tycker att punktskrift och inläst material är två helt skilda saker.

– Med punktskrift får man använda sin egen fantasi. Läser du en talbok så är det ju en tolkning du får, beroende på hur den har lästs in, säger hon.

Grekiskan blev lättare

När hon studerade till präst fanns den mesta kurslitteraturen inläst, men Siv Skoglund tog alltid egna anteckningar och sammanfattade litteraturen i punktskrift. Studierna av det grekiska språket blev faktiskt enklare, eftersom punktalfabetet är detsamma som på svenksa.

– Jag hade egentligen lite lättare för mig som kunde läsa med samma bokstäver. Men det sa jag inte till någon, säger hon.

Punktskrift på läkemedel

I och med internationella punktskriftsdagen uppmärksammar Synskadades riksförbund vikten av punktskrift på läkemedel. Sedan 2005 finns ett EU-direktiv som säger att alla läkemedelsförpackningar måste märkas med punktskrift. Men det är ofta som personalen på apoteken av misstag klistrar för punkterna med ordinationsetiketten.

Det har Siv Skoglund varit med om flera gånger.

– Det är ett himla sätt, att de inte tänker sig för. Det är ju väldigt viktigt att den inte är försklistrad. Jag förstår inte att de inte kan lära sig, säger hon.