Enligt fackförbundet Naturvetarna drabbas 8 av 10 djurskyddsinspektörer av hot om våld i sitt arbete, men det går inte att säga att antalet hotsituationer har ökat i samband med lagändringen trots att länsstyrelserna numera själva verkställer beslut om att omhänderta djur.

– Det händer i vår yrkesroll att vi ibland utsätts för hot. Det är inte okej på något vis, men jag skulle inte säga att det har ökat, säger Anna Njord på Länsstyrelsen i Värmland.

– Det kan ju ha att göra med att vi är ett litet län också och inte så många ärenden.

Mycket känslor

Anna Njord har själv upplevt en situation det senaste året där hon känt sig hotad i tjänsten Eftersom inspektörerna redan innan begärt handräckning av polis blev situationen relativt odramatisk, berättar hon.

– De flesta tycker väldigt mycket om sina djur och det är såklart jobbigt när vi kommer och tar dem. Många djurägare som vi möter är tacksamma över att få hjälp och stöd av oss, säger Anna Njord.

Handlingsplaner

På Länsstyrelsen i Värmland arbetar ett tiotal djurskyddshandläggare. Innan de åker ut på jobb, görs en bedömning från fall till fall. Det finns handlingsplaner och rutiner för att undvika att hotfulla situationer uppstår.

– Vi planerar innan. Ska vi begära handräckning av polis? Ska en handläggare som har bra kontakt med djurägaren vara med? Ska vi ha civilklädd polis med? Vi har också en arbetsgrupp som är erfarna och har mycket kunskap, säger Anna Njord.

Mer att göra

Enligt Naturvetarnas undersökning har däremot arbetsbelastningen i form av fler arbetsuppgifteruppgifter ökat i och med lagändringen.

Nu är det nu upp till länsstyrelserna själva att både omhänderta djur efter beslut, finna nya platser för dem och ordna med försäljning.

– Vi har ju fått mer att göra, men det är både plus och minus. I och med lagändringen har vi ju möjlighet att omhänderta direkt till exempel. Sen blir det också ett mer varierat arbete, säger Anna Njord.