Under 2016 levererades 64 ton skrädmjöl från Stöpafors kvarn. Ett minst sagt svettigt jobb för mjölnaren Henry Ketola. Foto: SVT

Intresset för närproducerat ökar – kan inte möta efterfrågan

Uppdaterad
Publicerad

De senaste åren har efterfrågan på lokala matvaror ökat och mjölnaren Henry Ketola har nått sin gräns.
– Det är svårt att leverera det de begär.

Henry Ketola böjer sig ner och slänger in några vedträn till. Optimal temperatur i elden under rostningen är 240 grader. Ovanför snurrar armarna som gör att havrekornen inte bränns vid i det stora kärlet. Henry ställer sig bredvid och känner på havren med händerna. En tidigare mjölnare i Stöpafors brukar säga att det tar två år att lära sig när havren är färdigrostad.

– Det ska inte finnas någon fukt kvar i kornen, och då blir röken lite blåaktig, säger Henry Ketola och börjar röra om.

TV: Häng med in i kvarnen – här kan du se hela reportaget

Specialitet för Värmland

På Stöpafors kvarn har produktionen varit igång utan uppehåll sedan 1917. Vissa moderniseringar har gjorts under åren, men skrädmjölet är densamma. Snart är det två år sedan som Henry Ketola tog över arrendet av kvarnen, och han kan konstatera att det har blivit mer att göra.

– Det märks framför allt på att det är mer samtal på telefon idag. Jag har inte riktigt tid att ta alla, säger han.

Anledningen till att skrädmjöl uppstod var helt enkelt att man ville förlänga hållbarheten på havren. Fukten i kornen gjorde att de lätt möglade på vintern. Men nu är skrädmjöl mer en lokal specialitet, en som bara tillverkas i Värmland.

”Ekologiska trenden är stark”

Efter rostningen sugs havren ut till kvarnen där den skräds. Alltså, skalas på värmländska. Nästa steg i processen är malningen och sedan är den lokala specialiteten ett faktum. Mjölnaren i Stöpafors är inte ensam om att märka den ökade efterfrågan. Även andra lokala producenter har bråda dagar.

Det är något som Hushållningssällskapet i Värmland har noterat. Vd Jonas Enström berättar att trenden finns i Karlstad, Värmland, Sverige och i hela världen.

– Man vill veta var sakerna kommer ifrån och hur det är producerat. Den ekologiska trenden är också stark, men främst vill man veta var det är producerat, och helst ska vara producerat någonstans i närheten, säger han.

Över 60 ton mjöl levereras om året

De senaste tio åren har produktionen i Stöpafors kvarn ökat med över en tredjedel. 2016 levererade Henry Ketola 64 ton skrädmjöl till livsmedelskedjor, hembygdsföreningar och bagerier. Men nu har han nått maxgränsen för vad han mäktar med.

– Det är svårt att leverera så stora mängder som de begär. Det var en grossistfirma nere i Växjö som ville ha 7000 kilo i veckan, och jag sa att jag klarar inte av det, säger han.

Men att utöka verksamheten, det är inte mjölnarens melodi. Hans strävan är att bevara själen i produktionen, och han vill inte göra några stora förändringar i framtiden.

– Jag vill inte bygga upp någon industri här, utan jag vill att det ska vara som det är nu. Så länge det går runt för mig, och det finns skrädmjöl ute i butikerna.

Skrädmjöl görs på havrekärnor.

Stöpafors Kvarns skrädmjöl består av havre som rostas i vedeldade ugnar och mals på stenar.

Skrädmjölet har en lång tradition i den värmländska matkulturen och har malt på samma vis i Stöpafors sedan år 1917.

Förr i tiden när havren mognade sent på hösten var det vanligt att den möglade. Genom att rosta havren i vedeldade ugnar, skala (skräda) och sedan mala höll den sig längre.

Mjölet har historiskt sett främst använts till värmländska specialiteter så som nävgröt, mårbackakaka och skrädmjölsdrömmar men användningen ökar och mjölet hamnar numera i till exempel surdegsbröd, pajer och pizza.

Källa: Stöpafors Kvarn

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer