Det är Hembakningsrådet som instiftat dagen för att värna om de svenska hembakningstraditionerna.

-Vi tyckte att man under hösten behöver något trevligt att förgylla vardagen med. Kanelbullen blev en symbol och är ju något av det mest hemtrevliga man kan baka, säger Birgit Nilsson Bergström, projektledare vid Hembakningsrådet.

Dagen blev snabbt känd, och så accepterad att den redan skrivits in i den allmänna almanackan.

-Det var ett önskemål att det skulle bli en dag som alla kunde fira med oss. Men att det skulle gå så fort och bli accepterat av så många blev ju en trevlig överraskning!

Svensk bakverk

Enligt Hembakningsrådet köper svenskarna tre miljoner kanelbullar på Kanelbullens dag. Birgit Nilsson Bergström hävdar att kanelbullen unik för Sverige.

-Smaksättning av bakverk med kanel görs nog över hela världen, det är en naturlig koppling. Men just den fusionen av enkelt vetebröd med en smak av kardemumma som vi fyller med smör, socker, kanel och rullar ihop till snäcka är ganska svenskt. När vi bjuder på kanelbullar utomlands, tycker folk att det är exotiskt!

Även utomlands är den svenska kanelbullen populär, även om den finns på få ställen.

-Jag känner till en dam från Värnamo som driver ett bageri i Paris. Parisarna gillar tydligen att lyxa till helgfrukosten med kanelbullar i stället för en croissant. Och i New York finns det ett par svenska grabbar som startat ett kafé och jag vet att de bakar flera hundra kanelbullar just i dag.

Drygt hälften av alla svenskar bakar någon gång varje månad. Intresset är inte minst bland unga väldigt stort. Enligt Birgit Nilsson Bergström är det nog bara saffransbrödet som kan mäta sig med kanelsnäckans popularitet bland svenskarna.

Snäckor och gifflar

Kanelbullen härstammar från 1920-talet. Den introducerades då det åter blev bättre tillgång på ingredienser efter det första världskriget. Men det var först på 1950-talet som kanelbullen blev allmän och den fanns i många former som snäcka, giffel, vegabulle, klippta bulle, kringla och flera andra variationer. Varje husmor satte en ära i att skapa dekorativa modeller. Mer standardiserade kanelsnäckor hade funnits i bagerierna ett bra tag.

På 1960-talet och framåt blev kvinnorna alltmer yrkesarbetande och en ny modell av kanelbullen blev vanlig, eftersom den var snabbare gjord. Vetebrödsdegen kavlades ut och beströks med fett, kanel och socker och rullades ihop. Sedan skars den tvärs över i jämna bitar som lades på plåten med snittytan uppåt. Bullarna fick jäsa under duk och bakades av i ugnen. Kanelsnäckan slog snabbt igenom och är idag det mest populära svenska bakverket.