– Vi kommer kunna fortsätta samarbeta med de forskare som vi tidigare samarbetat med inom området polymera solceller. Det vi kommer att komma fram till är en bättre förståelse för hur strukturerna i de solcellerna uppstår. Vi vill veta varför och hur de uppstår i de här tunna skikten, säger professor Ellen Moons.

Forskningen sträcker sig över ämnesgränserna fysik, kemi och elektronik. Projektet leds av fysikprofessorn Ellen Moons vid Karlstads universitet. I projektet ingår även forskare från Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet och Lunds universitet.

– Det kan få stor betydelse när vi lyckas göra solceller som är mycket billigare och som samtidigt har tillräckligt hög verkningsgrad och stabilitet så att de varar många år. Då kommer vi kunna använda solenergi mycket mer än vad vi gör i dag.

Göra solceller större och billigare

I projektet fokuseras forskningen på hur molekylerna organiserar sig under torkningsprocessen i de elektriskt ledande plaster som används i polymera solceller, vilket har betydelse för hur effektiva solcellerna blir.

– De finns ju redan i dag, det man gör nu är att man försöker göra dem större, billigare och man försöker trycka dem i tryckpress. Det finns ju redan industriell och kommersiell verksamhet kring detta.

”Vi är en liten grupp”

Anslaget på 28 miljoner kronor kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och fördelas på fem år.

– Det ger otroligt mycket stabilitet och långsiktighet. Vi kan planera och organisera arbetet mycket bättre än vad vi kan göra när vi får kortsiktiga forskningsbidrag, säger en nöjd Ellen Moons och fortsätter:

– Vi är liten grupp forskare. Det är ju det som gör det roligt med just det här anslaget, att vi lyckas samla forskare från olika lärosäten och tillsammans bli starka inom det här området och fortsätta med att sätta Sverige på kartan när det gäller solenergi.