Katastrofhjälp omprövas

Publicerad

Det har gått tio år sedan den förödande tsunamikatastrofen i Asien, som bland annat drabbade svenska charterturister, över 500 svenskar omkom. Räddningsarbetet efter katastrofen gav nya rön om hur katastrofoffer ska rehabiliteras.

Erfarenheterna från tsunamikatastrofen och också av attentaten i Oslo och på Utöya ändrar synen på hur katastrofoffer ska tas om hand och stöttas. Per-Olof Michel är psykiatriker och har studerat effekterna av de här händelserna och han vill omvärdera behovet av debriefing.

– Behovet av att avkräva människor att dom ska berätta hur dom känner sig i akutfasen, har tonats ner, till förmån för att stödja de drabbade och lugna ner och fokusera på socialt stöd. Det är viktigt har det visat sig, säger Per-Olof Michel.

Han fanns på plats i Thailand efter tsunamin och ledde den psykiatriska insatsgruppen och har också arbetat åt den så kallade 22-julikommissionen, som utredde krishanteringen efter attentaten i Oslo och på Utöya 2011.

Händelserna i Norge och i Thailand dominerade media under lång tid. Men PO Michel menar att journalister och media har en roll att spela vid katastrofer.

– Media bör i akutfasen tona ner sin alltför närgångna uppmärksamhet mot chockade offer, men sedan är media viktiga för att hjälpa folk. Att man får bra beskrivningar av händelserna kan hjälpa folk i deras återhämning har det visat sig, säger Per-Olof Michel.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.