Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör mer om hur det går till och vad som kan vara fördelarna med att använda kaffejord. Foto: SVT

Kaffejord på försök i Karlstad

Publicerad

Kan värmländska kafferester få Sverige att växa? Ja, det lokala kafferosteriet har i ett pilotförsök arbetat med att tillverka näringsrik trädgårdsjord med rester från kafferostningen.

Förhoppningen är att kafferester från både rostade och orostade kaffebönor ska kunna ersätta fossil torv, och därmed minska utsläppen av växthusgaser. 

I ett försök som nu är i sitt slutskede har nio ton kafferester används, och resultatet ser än så länge lovande ut.

– Vad vi vet har det inte gjorts några storskaliga försök med kaffejord tidigare, så det här känns spännande, säger Mattias Persson, produktspecialist på Econova på Hammarö, företaget som samarbetar med Löfbergs kafferosteri i kompostförsöket.

”Mycket daggmaskar”

På deponin ute på Hammarö ångar den 20 kubikmeter stora komposten av värme och sjuder av liv – ett tecken på att processen fungerar.

– Det är väldigt mycket daggmaskar i komposten, vilket är ett gott tecken, säger Mattias Persson. I vanliga fall går rosteriets rester till förbränning och återvinns som energi.

Vinning både ekonomiskt och miljömässigt

Men om i stället kan blanda kafferesterna med naturgödsel och restmaterial från skogen skulle det ge både ekonomiska och miljömässiga fördelar.

– Idag betalar vi för att bli av med kafferesterna, kan de användas som råmaterial får de istället ett mervärde, säger Annika Djurberg, kommersiell projektledare på Löfbergs.

  • Torv är växtdelar som legat i kärr och våtmarker under tusentals år och består till ungefär hälften av kol.
  • I utdikade, torrlagda, våtmarker kommer syre åt den kolrika torven som då börjar släppa ut koldioxid. I dag står utdikade våtmarker för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Mest används markerna för åker- och skogsbruk. Endast en liten del av arealen används i dag för torvbrytning.
  • Torv har länge använts som bränsle i fjärrvärmeverk. När torv eldas släpper den ut mer koldioxid per utvunnen kilowattimme än både olja och stenkol.
  • Utsläppen från så kallad odlingstorv, blomjord som består av torv, tar längre tid – men efter tio år har all koldioxid från torven läckt ut i atmosfären.  
  • Att återställa utdikade våtmarker, genom att gräva igen diken så att markerna blir vattenfyllda, skulle bromsa utsläppen. FN:s klimatpanel har slagit fast att det är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer