Modellmakare Cathrine Abrahamsson och museipedagogen Olle Westerberg diskuterar hur de ska fästa kedjan om krigsfången Lovisa von Burghausens fotleder. Lovisa var bara sju år när hon togs som krigsfånge av ryssar vid plundringen av Narva under det stora nordiska kriget 1704. Museibesökarna kommer möta henne i 1700-talsmiljö när hon står på knä och tvättar i en trätunna mitt i iskalla vintern.

– Eftersom hon gjort upprepade rymningsförsök är hon fastkedjad, berättar Cathrine Abrahamsson som gjort den verklighetstrogna gipsdockan som levandegör Lovisas livsöde.

Utmaningen i detta moment är att skapa en miljö där man ser hur kallt och eländigt hon har det. Olle Westerberg skruvar av locket på en flaska med så kallat ”realistic water”, en trögflytande vätska som när den stelnat, efter cirka ett dygn, ska ge sken av en vattenyta i trätunnan Lovisa tvättar i.

– Jag har inte använt det här till något sådant här förut så det blir spännande att se hur det blir, säger han.

Florence Nigthingale i gips

Kvinnors öden och historier från 1600-talet till de som idag är verksamma inom försvaret ges plats i utställningen. Kända och okända kvinnor lyfts fram.

I ett rum står en huvudlös kvinna med lykta i handen, strax intill sitter en annan kvinna i svart klänning böjd över en bår.

– Där på båren ska det ligga en svårt sårad soldat, berättar Cathrine Abrahamsson.

Vi har rest 150 år tillbaka i tiden till en sedemera berömd sjukstuga mitt under Krimkriget. Gipskvinnan som nu får sitt huvud på plats är Florence Nightingale, hon som kämpade hårt för att förbättra sjukvården under Krimkriget och ses som en av grundarna till det moderna sjuksköterskeyrket. Cathrine Abrahamsson rättar till den vita spetskragen och spetsmössan som är knuten under hakan på Florence.

– Jag har gjort en avgjutning av en kollegas ansikte och sedan har jag skulpterat om det utifrån de bilder som finns på Florence, berättar hon.

LÄS MER: Upptäckten räddade miljoner

Florence Nightingale bär en svart klänning och den och flera av de andra plaggen i utställningen kommer fråm Värmlandsoperans kostymförråd.

Kvinnor klädde ut sig till män för att få strida

Under 1600- och 1700-talet fick endast män bli soldater, krig var något manligt och kvinnorna var hänvisade till att sköta hem och hushåll. Det fanns dock kvinnor som trotsade normen och klädde ut sig till män för att få kriga. 

– Ja, en del kvinnor har påstått att de varit män och gått ut och stridit med vapen i hand. De har till och med gift sig med kvinnor för att övertyga i sin roll, berättar Klara Sköld.

Olika öden väntade för de som avslöjades. Det berättas bland annat om soldaten Mats Ersson som avslöjades som bondkvinnan Lisbetha Olsdotter. Hon blev avrättad med yxa i Stockholm 1679.  Bättre gick det för adelskvinnan Ulrika Eleonora Stålhammar eller Vilhelm Edstedt som hon kallade sig. Hon tjänade vid artilleriet i Kalmar i 15 år och blev till och med befordrad till konstapel. När hon avslöjade sin hemlighet dömdes hon till en månads fängelse. Det för den tiden milda straffet berodde delvis på att hon var av adlig börd och att förhållandet mellan henne och pigan Maria Lönnmann, som hon gift sig med, inte ansågs vara av homosexuell karaktär.

Utställningen ska stå redo att slå upp dörrarna den 15 december.  

– Det känns väldigt aktuellt idag när vi pratar om könsneutral värnplikt att ha den här kunskapen i bagaget, säger Klara Sköld.