Ledarhunden Patch. Foto: SVT

Lång väntetid på ledarhundar

Publicerad

I dag är det internationella ledarhundsdagen. För tillfället är behovet av ledarhundar stort och många köar för att få en. Karlstadsbon Jan Bergman är en av de som har ledarhund. ”Det betyder nästan allt, det är min säkerhet när jag går ute”, säger han.

Jan Bergman fyller snart 77 år, han har haft synnedsättning sedan födseln. Det mesta är grått men han kan fortfarande skilja på ljus och mörker. Patch är knappt fyra år och har varit Jans ledarhund och vän i snart två år.

Innan Jan Bergman fick Patch hade han en annan hund i ungefär tio år. Enligt honom själv ger en ledarhund trygghet en slags trygghet, som är svår att få på annat sätt, när man är ute och går.

Lång kötid

Hur hade det varit om du inte haft Patch?

– Då hade jag fått gå med käpp. Det är osäkrare, för vid övergångsställen, tycker jag, att de tar större hänsyn till en om man har hund än om man har käpp, säger han.

Men just nu är det inte alla som får en ledarhund även om de behöver en. Kötiden för en hund är ungefär två år, har man haft hund tidigare men blivit av med den prioriteras man och kan få vänta lite kortare.

Många hundar pensionsgamla

Synskadades riksförbund (SRF) ansvarar för inköpet av ledarhundar, sedan 2006 har de varje år får de cirka 24 miljoner i statligt stöd för det. 2006 räckte pengarna till 48 hundar men i år blir det bara 36. Lena Ridemar jobbar på ledarhundsverksamheten inom SRF och hon tycker att bidraget från staten måste öka.

– Vi har över åttio personer i kö för att få ledarhund och vi kan bara köpa in 36 stycken, säger hon och fortsätter.

– Dessutom tror jag att det är 60 hundar som är över elva år, så det är ganska många som kommer gå i pension snart.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer