Överbeläggningar – alltså att patienten vårdas på en på en plats som inte uppfyller kraven på fysisk utformning, utrustning och bemanning, till exempel att patienten måste ligga i en korridor eller nåt annat utrymme – ökar i Värmland.

Centralsjukhuset i Karlstad hade under 2016 överbeläggningar på 2,7 per 100 vårdplatser – en ökning på 148% sen på två år.

– Det är bättre att ha en överbeläggning extra än att vi utlokaliserar så det är konsekvens därav, säger Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef.

”Inte riktigt har fått de medicinska platserna att räcka”

Så det är bättre att ha en patient i en korridor på rätt avdelning än att man utlokaliserar till en annan avdelning?

– Om vi uppfattar att patienten är i behov av den kompetensen på den vårdavdelningen så gör vi den bedömningen, ja, säger Tobias Kjellberg

Trots det ökar även utlokaliseringarna – alltså när en inskriven patient vårdas på en annan avdelning än den som har den specifika kompetensen och ansvaret för patienten. På Arvika sjukhus ligger dom siffrorna högt över rikssnittet, 7,7 utlokaliseringar per 100 vårdplatser var det 2016.

– Inflödet av patienter i Arvika är av större, mer medicinsk karaktär, vilket innebär att vi inte riktigt har fått de medicinska platserna att räcka till, säger Tobias Kjellberg.

Större risk för utlokaliserade

En rapport som Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade förra året visade att utlokaliserade patienter löper dubbelt så stor risk att drabbas av vårdskador, men Tobias Kjellberg anser inte att dom värmländska patienterna behöver oroa sig.

– När vi använder oss av utlokaliseringar och överbeläggningar så vet vi om att det finns risker med det och då måste vi också tänka: vilken patient är lämplig att överbelägga och vilken patient är lämplig att utlokalisera?, säger Tobias Kjellberg.

Han påpekar också att Landstinget i Värmland är inne i en omorganisation och han räknar med att siffrorna för både överbeläggningar och utlokaliseringar kommer att minska i Värmland under året.