– Istället för att ta det via Göta älv kan man förebygga genom att använda vårt rörsystem och ta det den vägen, säger Stefan Andtbacka, en av de tre innovatörerna som står bakom rörsystemet.

De två tidigare alternativ som presenterats är en tunnel från Vänern till Uddevalla eller att tappa ut vattnet i Göta Älv. Med rörsystemet skulle man alltså ta vattnet från Vänern vid behov in i rörsystemet och istället för att släppa ut det i Göta Älv ta vara på vattnet och göra dricksvatten av det.

– Det är ju över 700 000 personer som får sitt dricksvatten från Göta älv och då har det passerat många industrier och till och med en del avloppsverk, säger innovatören Stefan Andtbacka.

Nu ska man ihop med industritekniker på Chalmers titta mer på exakt hur rörsystemet ska se ut, vad det kan komma att kosta, och var man kan lägga rören.

– Man får ju en flexibilitet med rör. De går att dra rör ovan mark, i mark och det går såklart att lägga dem i älven också, säger Stefan Andtbacka.

Det här låter ju väldigt enkelt, varför är det ingen som kommit på det förut?

– Ibland är de bästa uppfinningar enkla, men såklart är det inte bara ett rör, utan det finns ju finesser med det här, men det hör ju till uppfinningens natur att vissa saker är konfidentiella, säger Stefan Andtbacka.

Kan hjälpa mer än Vänern

Dessutom menar han att det inte bara är runt Vänern man i framtiden kan slippa översvämningar utan också i översvämningsdrabbade Arvika, då drar man ett rör därifrån.

Och när de presenterat förslaget för länsstyrelserna i Västra götaland och Värmland  blev responsen positiv.

– Vi tror väldigt mycket på det här. Det kommer att kunna produceras på kort tid, det har mycket mindre påverkan på natur- och kulturmiljö och det är återställningsbart, säger Leif Gustavsson, beredskapsdirektör på länsstyrelsen i Värmland.

Det som nu behöver göras är att pröva om systemet fungerar i praktiken. Till det behövs en miljon kronor. Men när länstyrelsen och innovatörenerna sökte bidrag till det från MSB (myndigheten för samhällskydd och beredskap) fick de avslag.

– I det här fallet så ansåg vi att själva ansökan inte var tillräckligt tydlig i sin formulering och därför kunde vi inte prioritera den eller avgöra om den var förenlig med reglerna för krisberedskapsanslaget där pengarna kommer ifrån, säger handledaren Helen Kasström på MSB.

Men länstyrelsen ger sig inte utan kommer att lämna in en ny ansökan.

-Jag tror de har nåt riktigt stort på gång här, säger Leif Gustavsson, beredskapsdirektör.