Värmland

”Sill i päls” på julbordet

Uppdaterad
Publicerad

Julen handlar för många om mat. Mycket mat, men vad som hör hemma på julbordet råder det delade meningar om. Värmlandsnytt har träffat värmlänningar som har sina rötter i Angola, Irak och Ryssland som just nu som mest förbereder sin julmat.

Det svenska julbordet är egentligen som en historielektion, för mycket av det som äts på julbordet har en lång tradition. Och maten är viktig del av julen – inte bara i Sverige utan i alla länder där man firar jul.

I Ryssland firas julen efter den rysk-ortodoxa kyrkans kalender, så juldagen infaller inte förrän den 7 januari. Men maten på ryska julbordet har en hel del gemensamt med den svenska. Bland annat är sill en viktig ingrediens i olika sallader. Men det är salt sill det handlar om.

– Den svenska sillen som är inlagd med scker och ättika, vår sillsallad ”Sill i päls” görs med salt sill. Sådan man kan köpa i en del affärer direkt från en tunna, berättar Irina Persson som är från Ryssland.

Irina lagar inte så ofta mat själv, och har därför tagit hjälp av sina goda vänner Blommenhag från Uzbekistan, där Alex jobbat som kock i många år.

I Irak är de flesta muslimer, men där finns också kristna, och de firar förstås jul. Mycket av den mat som finns på julbordet hos de kristna i Irak är mat som också serveras vid andra fester, men det finns en speciell rätt – ”path- ja” som bara hör julen till.

– Vi gör en soppa på lammfötter, lammage och mycket annat. Det är gott, försäkrar Walite Amanoel.

Men Marianna Kobahalal från Angola vill ha annat på sitt julbord.

– Vi måste ha bachalau, torkad salatad torsk på julbordet. Det är lika viktigt för oss som julskinkan är på det svenska julbordet, berättar hon.

Här är några exempel på traditionell julmat runt om i världen:

Etiopien: Julmåltiden består ofta av injera, en slags pannkaka gjord på surdeg, och doro wat, en kryddig kycklinggryta, vilken är huvudrätten. Bitar av injera används istället för gaffel när man äter grytan.

Filippinerna: Julmaten har influenser från Kina, Spanien och USA. Utanför kyrkorna vid mässorna finns stånd där kyrkobesökarna kan köpa godsaker som ”puto bumbong”, en klibbig riskaka eller ”bibingka”, en knubbig och svampig riskaka med kokos och med bananblad som omslag. Julmiddagen kan bestå av helstekt gris, ugnsstekt fylld kyckling eller kinesisk skinka -och edamerost.

Finland: Efter ett bastubad på julaftonen äter man t ex skinka, rosolli (en sallad med bl a röda bönor) och ugnsbakade lådrätter, som kålrots- och potatislåda.

Frankrike: Maten varierar mellan de olika regionerna i Frankrike. Dock är det gemensamt att middagen äts sent på kvällen, efter julaftonens mässa. Maten kan vara gås, kalkon, ostron eller gåslever. Många bakar även en speciell tårta, julstubben.

Grekland: Senare på dagen äts julmiddagen, som kan bestå av kalkon fylld med kastanjer, ris och pinjenötter. Sötsakerna kan bestå av kourambiethes, en nötkaka, och baklava, gjord på flera lager degplattor och fylld med mandlar och kanel och indränkt med citronsaft.

Island: Ett speciellt bröd bakas och det ska vara så lövtunt att det ska gå att läsa bibeltext igenom det, sägs det. I dessa bröd klipps vackra mönster som får symbolisera olika saker i islänningarnas liv. Brödet friteras gyllenbrunt och serveras tillsammans med lamm, ripa eller rökt skinka.

Jamaica: Middagen består ofta av gungoärter, kyckling, oxsvans och get med curry. Stekt nötkött och fläsk kan också förekomma på borden. En dryck som förekommer i många jamaicanska hem under julen är sorrel. Den görs på torkade blomblad från en buske, kanel, kryddnejlika, socker, apelsinskal och rom.

Kanada: Vad julskinkan är för svenskarna är kalkonen för kanadensarna. Vid en typisk julmåltid serveras ugnsbakad kalkon med fyllning. Till den serveras sötpotatis, tranbärssås, brysselkål, kålrot, äppelmos och brunsås.

Libanon: Den viktigaste måltiden under julen är lunchen och släkten brukar samlas hos farföräldrarna eller hos den äldsta sonen. Lunchen består ofta av kyckling med ris och Kubbeh, en rätt gjord på krossad vete, som blandas med kött, lök och kryddor. Till detta dricker man vin eller arak. Som dessert äts Büche de Noël, fransk chokladtäckt rulltårta med en krämig fyllning.

Mexico: Huvudrätten på julbordet är kalkon

Holland: Maten under dessa dagar kan vara en fondue på kalkon, fläsk eller nötkött, olika efterätter, kakor, marsipan och kerstbrot, ett julbröd med frukt.

Spanien: Bordet dukas med många olika rätter, mycket fisk skaldjur, såväl kalla som varma kötträtter, bakad potatis och bakverk av olika slag. Till maten dricks Cava, ett mousserande spanskt vin. Bland julens sötsaker är det turrón och marsipan som är de vanligaste. Turrón är en nougat som har funnits i Spanien i över 500 år och som tillverkas av rostad sötmandel.

Storbritannien: Den brittiska julmiddagen äts på juldagen och består av fylld kalkon serverad med sås, potatis, rostade kastanjer, brysselkål, och ärtor. Till dessert äts plum pudding, en slags kaka som tillagas av torkad frukt, brödsmulor, ägg, socker kryddor och konjak. Blandningen kokas i timmar och serveras med vanliljsås.

Trinidad och Tobago: När man under själva juldagarna samlas i hemmen äter man en julmiddag som ofta består av kalkon, skinka, en köttpastej som kallas pastelles, gungoärter och ris. Till efterrätt äter man en fruktkaka, där frukten har legat i rom under flera veckor.Precis som på Jamaica dricker man sorrel också i Trinidad och Tobago.

Tyskland: De moderna jultraditionerna varierar lite mellan landsändarna. På julafton är det dock vanligt att det äts anka, gås eller karp. Bland de vanligaste bakverken kan nämnas ”Stolle”, en mäktig kaka med russin, och ”Lebkuchen”, en mjuk julkryddad kaka med socker- eller chokladöverdrag, samt marsipanbakelser.

Norge: Ribbe – tjocka revbensspjäll med rutad svål. Medisterkaker – som pannbiffar, fast gjorda på fläskfärs och kryddade med julens kryddor. Medisterpølser- Korv med ännu mer finmalen fläskfärs och samma kryddning som medisterkakene. Kokt rödkål och kokt surkål, mandelpotatis och rårörda lingon.

Källor: www.matklubben.se,  www.familjeliv.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.