Släktband blir forskning

För snart 140 år sedan utvandrade 25 smeder från Degerfors till järnbruk i Ural i Ryssland. Nu har kontakten knutits igen och blivit ett forskningsprojekt.

Missionären Wilhelm Sarwe från Degerfors skrev på 1920-talet en storsäljare om sina möten med svenskar i Ryssland. Där fanns också värmlänningar – smeder från Degerfors.

Till Ural, till Beloretsk, till bruket i Tiryan nära Magnetogorsk, utvandrade 1878 ett 25-tal smeder och smältare från Degerfors. En del blev kvar och än idag finns 200 ättlingar där.

– Det är svårt att förstå att de gav sig ut i detta okända med målet att skaffa sig en utkomst, säger Gunilla Svensson, barnbarnsbarn till den utvandrade smeden August Larsson.

Svenskättlingar

Det var förre länsarbetsdirektören Göran Pettersson, som under en av sina resor i ryssland fick höra talas om att det skulle finnas svenskättlingar i Ural.

– En dag tog jag modet och reste dit och träffade dessa människor, Larsson, Adamsson och allt vad de hette, säger Göran Pettersson.

Hans besök ledde till ett forskningsprojekt mellan universiteten i Karlstad och Magnetogorsk.

För några flyttade hem igen, bland andra August Larsson. Han kom tillbaka och hade med sig en låda med spännande innehåll ; brev, böcker och en skissbok med teckningar från Ural.

– Jag var så fascinerad när jag var liten av de här historierna, säger Gunilla Svensson.

Kunskapsöverföring

Flytten från Degerfors till Ural var inte bara ett äventyr och en jakt efter jobb. Det handlade också om kunskapsöverföring.

– Den tidens historia är ju att här i Degerfors fanns expertisen inom metallurgi, den kunskap Ryssland behövde och de reryterade den just här i Degerfors, säger historikern Peter Olausson.

Belorets och Tiryan är idag slitna, isolerade avkrokar i Ural. De flesta värmlänningarna återvände hem, men tre familjer blev kvar: Strömmer, Adamsson och Larsson och det är deras ättlingar, som nu åter får kontakt med släktingarnas Degerfors.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer