Forskare vet väldigt lite om blodigelns utbredning i Sverige och därför vill nu Sveriges Lantbruksuniversitets Artdatabank få in rapporter från personer som sett blodiglar, speciellt från inlandet.
Skrämmande anser en del, fascinerande tycker andra. Blodiglar ska nu kartläggas i landet. Se mer i klippet ovan.
I dag är kärnområden för blodiglar områden som Östra Uppland, Öland och delar av Skåne. Utöver dessa finns igeln utspridd i landet i endast glesa bestånd. Iglarna hittas en rad olika sjötyper och småvatten.
Det råder stor kunskapsbrist kring hur vanlig eller ovanlig blodigeln är i det svenska inlandet.
Blodigeln har minskande populationer och är globalt rödlistad av Internationella naturvårdsunionen (IUCN), samt upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. Sverige har ett ansvar för arten och den finns därför med i den så kallade biogeografiska uppföljningen, miljöövervakning som Naturvårdsverket initierat.
Till utseendet är vår svenska blodigel stor, vanligen 5 till 10 cm, men kan bli ända upp till 15 cm. Ryggsidan är mörkt grön eller brun och har flera orangeröda strimmor.
Det förväxlas ofta med hästigeln Haemopis sanguisuga, som är helmörk men har gröngula strimmor längs sidorna. Det bästa sättet att skilja dem åt är blodigelns röda ränder på ryggen samt beteendet, där blodigeln aktivt rör sig mot tillexempel människor som vistas i vattnet. Något som den icke blodsugande hästigeln inte gör.
Källa: Artdatabanken.se
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.