Älgflugorna är en plåga för skogens hjortdjur. Men de ger sig också på människor – trots att vi inte duger till som värddjur för de små parasiterna.
– De gör det av misstag, förklarar Folmer Bokma som är lektor i zoologi vid Karlstads universitet.
Den som någon gång drabbats av ett älgflugeangrepp vet att det kan leda till bett, klåda och infekterade sår. Lägg därtill svårigheten att bli av med dem när de väl tagit sig in till hårbottnen eller in under kläderna.
Men bortsett från obehaget är de inte farliga för oss människor. Detta trots att de kan bära på farliga bakterier.
I videon förklarar zoologen Folmer Bokma varför älgflugan angriper människor, vilka bakterier de bär på och hur man kan skydda sig mot de små parasiterna.
Hjortlusflugan även kallad älgflugan eller lusfluga är en blodsugande parasit som föredrar hjortdjur som älg, rådjur och hjort. Flugan har en sugsnabel som dras in i huvudet. Snabeln är försedd med små vassa tänder i spetsen, och kan på så sätt skära hål i värddjurets hud och flugan dricker därefter blod från såret.
Hjortlusflugan kan förekomma i mycket stort antal hos en älg (10 000-tals flugor) och kan bidra till hårlöshet.
Larverna, vilka förpuppas i pälsen på värddjuret, faller ner på marken, och kläcks året efter. Efter kläckning börjar flugorna flyga omkring på jakt efter ett värddjur. När de landat på ett värddjur, släpper de vingarna och flugan kan aldrig mer flyga igen.
Även nötkreatur, hästar och får kan utgöra värddjur. Flugorna tillbringar i huvudsak resten av sitt liv på värddjuret.
Det är inte ovanligt att människor eller hundar blir bitna av hjortlusflugor och betten kan orsaka hudinflammationer av varierande grad. Detta sker ofta under skogspromenader på hösten när flugorna söker sina värddjur. Jägare blir ofta bitna under jaktsäsongen när de haft kontakt med hjortdjur, eller bara vistats i skogen.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.