Att Alingsås är känt för sina många caféer känner de flesta till. Men att staden även har haft många bagerier under åren är det inte lika många som vet.

Författarna Pär-Uno Ström, Carina Håkansson och Eva Ringmann har forskat lite om Alingsås bagerihistoria och funnit ämnet så intressant att de skrivit en bok som heter ”Bageristaden – Alingsås bagerier under fyra sekler”.

Först ut var bagaren Anders Sundgren som öppnade ett bageri i Alingsås år 1733. I ett samhälle som då bara bestod av 300 invånare bakade han och sålde sitt bröd i en bod på torget.

Efter några år blev det allt vanligare att alingsåsarna kunde känna doften av nybakat bröd överallt i stan då allt fler bagare öppnade bagerier.

Från fula till fina hembagerier

På 1900-talet blev det även vanligt med hembagerier, det vill säga att kvinnor bakade hemma i sitt kök och sålde brödet i ett angränsade rum.

– Hembagerier var något fult på den här tiden, det var liksom billigt bröd. Men nu kallar sig de stora bagerierna för hembagerier, det har blivit lite finare. Det är lite roligt att innebörden har förändrats så mycket, säger Eva Ringmann.

Enligt Pär-Uno Ström, som växte upp i Alingsås, var det vanligt att det luktade nybakat i hela stan när han var liten.

– Att cykla till skolan var en fröjd, kanske inte så bra för bröd- och sötsuget, men det doftade i alla fall väldigt gott, säger han.

Flest bagare under 1900-talet

Sedan Anders Sundgren öppnade det första bageriet 1733 har det funnits över 80 bagerier i stan.  Flest fanns det under 1900-talet. På 1960-talet fanns det bara i stadskärnan ett 20-tal bagerier. Men antalet bagerier har minskat sedan dess. 

– I dag finns över hela staden bara sex traditionella bagerier kvar. Vi vill uppmana folk att gå och handla i sina lokala bagerier för det är en sorts kulturgärning, säger Carina Håkansson.

Men hur kan det se ut i ett bageri, och vilka olika sorters bröd och fikabröd är vanligt? Kolla klippet ovan!