Allt fler vill göra genetiska tester. Foto: SVT

Fler vill undersöka om de bär på ärftlig cancer

Publicerad

Är du orolig för cancer i släkten ska drabba dig? Tack vare extra pengar till Cancergenetiska mottagningen i Göteborg kan nu fler snabbare få reda på om de bär på en genetisk förändring.

På Cancergenetiska mottagningen i Göteborg kan man få reda på om man bär på en ärftlig genetisk förändring som skulle kunna innebära en kraftigt ökad risk för att utveckla cancer.

Under de tre senaste åren har antalet remisser till mottagningen ökat med 60 procent, vilket har lett till både långa köer och väntetider uppemot ett år.

Men nu har mottagningen fått extra resurser för att komma till rätta med den långa väntetiden.

– Vi har under flera år haft en dialog med sjukhusledningen och regionen. Nu har vi fått besked om att mottagningen under 2017 får 4,5 miljoner kronor, säger Lovisa Lovmar, sektionschef på Cancergenetiska mottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Genetiska förändringar

Bröstcancer, äggstockscancer och tjocktarmscancer är de vanligaste cancerformerna som utreds. Allra vanligast är bröstcancer. Ärftlig bröstcancer kan exempelvis misstänkas i familjer med flera fall av bröstcancer i yngre ålder än vanligt.

Det kan handla om ärftliga genetiska förändringar i generna BRCA1 och BRACA2 (se faktaruta), som hittas hos cirka en tredjedel av familjerna som undersöks för ärftlig bröstcancer. Men hos de flesta patienter kan man ännu inte visa på någon enskild förklaring till varför flera i en familj drabbats av ärftlig cancer. Men klart är att allt fler väljer att undersöka eventuell ärftlighet.  

Lovisa Lovmar, sektionschef på Cancergenetiska mottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Foto: Privat: Lovisa Lovmar

– Vi har inte kartlagt varför allt fler söker sig hit. Men vi märker att patienter blivit allt mer pålästa och medvetna och att man inom även vården har blivit mer uppmärksamma och bättre på att informera om ärftlighet vid cancersjukdom, säger Lovisa Lovmar. 

Gör riskbedömning

Är man orolig för att man bär på en ärftlig bröstcancer kan man alltså vända sig till Cancergenetiska mottagningen vid Sahlgrenska.

Vid första besöket får man träffa en sjuksköterska som informerar om vad det innebär med en genetisk utredningen, man går igenom släkthistorien och gör en riskbedömning.

Görs det en bedömning om att man har en högre risk för att insjukna i framtiden blir man erbjuden särskilda kontrollprogram och i vissa fall genomförs en genetisk undersökning av till exempel generna BRACA1 och BRACA2. Bär man på någon av dessa gener är risken att drabbas av bröstcancer 50-80 procent och man har också en ökad risk för bröstcancer. 

Slipper oroa sig

På mottagningen i Göteborg hoppas man nu kunna hjälpa fler att slippa oroa sig i onödan och ge möjlighet att utreda om de har en högre risk att utveckla bröstcancer eller inte.  

– Pengarna gör att vi kan ta hand om fler och att vi kan göra det fortare. Vi hoppas att vi under 2017 kommer att kunna minska köerna markant, säger Lovisa Lovmar.  

Ärftlig bröstcancer

Cancergenetiska mottagningen i Göteborg har funnits i 20 år.

Än så länge finns det två kända gener där mutationer som kan orsaka ärftlig bröstcancer har påträffats, BRCA1 och BRCA2. Båda är högriskgener för bröstcancer, och mutationer i dessa två gener ger i genomsnitt 50–80 procent risk att utveckla sjukdomen. 

Förändringar i dessa gener ökar även risken för äggstockscancer till 30–60 procent vid BRCA1-mutation och till 10–20 procent vid BRCA2-mutation. Även män kan bära på anlaget och överföra det till sina barn. De män som bär på en mutation i BRCA2-genen löper ökad risk för prostatacancer. 

Åldern vid insjuknande är i genomsnitt lägre än vid de annan typ av bröstcancer, vilket innebär att framför allt bröstcancerrisken börjar öka i 30-årsåldern och ökar påtagligt från 40-årsåldern. Risken för äggstockscancer ökar från 35-årsåldern. 

Källa: Cancerfonden 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.