Foto: SVT / TT

Konflikt om Israeltal på gymnasieskola

Uppdaterad
Publicerad

Anna, en elev på ett gymnasium i Göteborg, skulle hålla ett tal i skolan.

Hon ville prata om konflikten mellan Israel och Palestina.

Det väckte så negativa reaktioner på skolan att lärarna försökte stoppa Annas framförande.

Anna är 17 år och går på en av Göteborgs större gymnasieskolor.

En dag lämnar hon in titeln på ett tal som hon ska hålla i klassen.

”Israel-Palestinakonflikten, för Israel”.

Denna formulering är den enda information som når hennes klasskompisar.

Enligt Anna kommer genast negativa reaktioner från delar av klassen.

– Varje gång jag gick förbi i korridorerna fick jag kommentarer.

Vad för kommentarer?

– Skäms du inte? Hur kan du svika ditt land? Hur vågar du tala framför folk som är emot dig? säger Anna.

Anna försökte hålla fast vid sitt val av ämne, trots reaktionerna, säger hon. Hon säger att flera lärare märkte av vad hon upplevde – att det blev en upprörd stämning i klassen.

Lärare: ”De kommer hacka på dig”

En dag blev Anna inkallad till ett möte.

Där blir hon ombedd att byta ämne, eftersom stämningen i klassen är så upprörd, tycker lärarna.

SVT Nyheter Väst är med Anna när hon ringer upp sin lärare för att be om att få byta tillbaka. Hon vill hålla talet om Israels syn på konflikten i Palestina.

– Har det hänt något på skolan? frågar läraren, märkbart oroad för Annas situation.

Anna svarar att det inte har hänt något. Då svarar läraren:

– Okej om du håller talet så vet du hur de kommer reagera. Om de börjar reagera så här innan du ens håller talet. Tänk efter, förstår du? De kommer hacka på dig.

SVT Nyheter Väst ringer till ansvarig rektor på skolan, som medger att skolan har gjort ett misstag. Rektorn har hört om att lärare har bett Anna att byta ämne, och därmed tysta henne.

– Nej, det är inget bra sätt. Man ska kunna prata om vad som helst.

Men det kan ju inte Anna.

 Nej.

Förstår du att det är ett demokratiproblem att elever upplever att de tystas?

– Ja, det förstår jag absolut.

Men du agerade inte på det när du fick höra talas om det?

– Nej, det gjorde jag inte. Inte just då.

Rektor: ”Ett misslyckande”

Dagen efter SVT:s samtal med ansvarig rektor får Anna nytt besked: Hon får hålla talet, säger rektorn.

Rektorn vill inte ställa upp på en intervju med SVT Nyheter Väst, men hon skickar ett mejl:

”Att en elev upplever ett förbud om att tala om en känslig fråga är ett misslyckade för oss och gör naturligtvis att vi behöver prata ordentligt om frågor kring yttrandefrihet.”

Anna är lättad när hon nås av beskedet att hon ska få ge sin syn på Israel-Palestina-konflikten.

– Men jag är besviken på att de tog hänsyn till elevernas bekvämlighet och inte för min rättighet, säger hon.

Expert: Skolan gör helt fel

Christer Mattsson är lektor i pedagogik och har forskat om intolerans och hat i klassrummet.

Han tycker att skolan borde ha låtit Anna hålla talet från första början.

– Det tycker jag är en självklarhet. Man ska få säga vad man tycker och tänker om vad man vill i skolan. Så länge det inte står i strid med lagen och så länge avsikten inte är att kränka någon.

Han menar att skolan snarare gör skada än nytta när de, till en början, uppmanar Anna att byta ämne.

– Risken är ju uppenbart att eleverna inte lär sig hur man hanterar konflikter, utan snarare lär sig hur man ska tysta ner uppfattningar som inte är bekväma.

Men gör inte skolan rätt som vill skydda Anna från elevernas reaktioner?

Att vilja skydda Anna är alltid rätt men vi måste fundera på vilket sätt som är rätt sätt. Den här problematiken försvinner med all säkerhet inte över en natt, och då får man inte ge bilden av att det är något man ska undvika, säger Christer Mattsson.

Fotnot: Anna heter egentligen något annat.

Har du varit med om något liknande? Tipsa oss på vast@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.