Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla mammor under graviditeten få frågan om de lever i en relation där de utsätts för våld. Enligt statistik i Gravidregistret, där barnmorskor själva rapporterar in, ställdes frågan till 95 procent av mammorna under 2024 i kontakten med mödravården.

Därför reagerade barnmorskan Ragnhild Eikemo, som till vardags jobbar på Norra Älvsborgs länssjukhus, NÄL, på att ”bara” 64 procent av de svarande i hennes studie sade sig ha fått frågan. Hon tror att skillnaden i siffrorna kan bero på att de gravida inte uppfattade att det var vad frågan handlade om.

– Vi har inget standardiserat sätt att fråga på, därför tror jag att många kan missa att det är en fråga om våld de har fått, säger hon.

Vill ge gemensamt arbetssätt

Resultatet presenterades i Ragnhild Eikemos doktorsavhandling från Karolinska institutet och bygger på en enkätundersökning med 3371 gravida i Stockholmsregionen. Nu planerar hon att följa upp resultatet med att ta fram förslag till ett standardiserat arbetssätt på området – något som saknas idag.

– Genom att identifiera våldsutsatta kan vi erbjuda hjälp. Och jag tänker att det är viktigt för det är ett tillfälle för förändring när man är gravid.

”Onödiga” akutbesök

Avhandlingen visade också att var sjätte nybliven mamma behövde söka akutsjukvård inom en månad efter förlossningen. Många gånger handlade det om problem som hade kunnat hanteras inom primärvården.

Barnet kommer snabbt in på veckovisa besök på BVC, medan mamman får vänta minst en månad – ofta mer – innan det valfria återbesöket på mödravården.

– Det är för få besök och jag tänker att de ligger alldeles för sent. Man borde få komma in första eller andra veckan för att få hjälp med detta, säger Ragnhild Eikemo.